Lärobok i sjukgymnastik

246

LOKALA SJUKD0MA1',.

Försvagande sjukdomar såsom skrofler, venerisk sjukdom m. fl. framkalla äfven benägenhet för lungsot. På samma sätt verka alla försvagande inflytelser såsom öfveransträngning, vare sig kroppslig eller andlig, och i allmänhet oordentligt lefnadssätt.

Långvariga sorger, och bekymmer äro icke minst verksamma till framkallande af lungsot.

Sysselsättning, som föranleder inandning af i luften fint fördelade retande ämnen, medverkar kraftigt till framkallande af lungsot. Stenhuggare, finsmeder, sötare, murare, mjölnare, väfvare, cigarrmakare m. fl. äro utsatta för inandning af sådana retande ämnen. Erfarenheten visar också, att den kroniska lungsoten räknar hög procent bland dessa arbetare.

Klimatet har äfven stort inflytande på denna sjukdom, alldenstund det finnes orter, der befolkningen är befriad från densamma. Höga bergtrakter räkna sällan några fall af lungsot. På de ställen, der temperaturen är mild och ej vexlande samt fuktigheten ringa, men jemn, förekommer sjukdomen mera sällan än der, hvarest häftiga temperaturvexlingar råda med kall och fuktig luft.

Man finner, att de här uppgifna orsakerna ha alla gemensamt, att de verka nedstämmande på ämnesomsättningen. Det är tydligt, att inverkan af färre eller flera af de här ofvan angifna orsakerna skall lättare framkalla sjukdomen, om anlaget finnes.

Symptom. Anlaget till lungsot åtföljes af en egendomlig kroppsbyggnad (habitus phthisicus), som utvecklas hastigare och bestämdare, i samma mån som de hygieniska förhållandena äro missgynnande. Denna habitus utmärker sig för en lång, men svag och smal kroppsbyggnad, tillplattadt bröst och lång hals. Nyckelbenen äro framstående, interkostalrummen vida, isynnerhet de öfversta å bröstkorgen; skulderbladen äro slappt vidhängande bröstkorgen och ofta utstående med sina inre kanter. Bröstkorgen är tunn, men lång, så att den förutnämnda storleken af lungorna beror på längden af bröstkorgen. Niemeyer säger, att "det är bredden, som blifvit efter. Huden är fin, underhudsbindväfven är fattig på fett, muskelutvecklingen ringa, benen smala."