Lärobok i sjukgymnastik

328

LOKALA SJUKDOMAR.

Orsaker. Anlaget är ärftligt. Sjukdomen utvecklar sig ej under barnaåren, utan vanligen först i mannaåldern och hos kvinnor, ej så ofta som hos män. En olikhet mellan reumatism och gikt ligger äfven deruti, att den förra, om ej uteslutande, åtminstone företrädesvis håller sig inom de fattigare, den senare inom de rikare folkklasserna. Utan tvifvel har ett olämpligt lefnadssätt del uti framkallandet af gikt.

Symptom. Giktanfallen föregås af hvarjehanda rubbningar, bestående uti oordningar i matsmältningen, hjertklappning, andtäppa, vidare hufvudvärk, yrsel, förnimmelse af vanmakt o. s. v. Sjelfva anfallet kommer vanligen hastigt med en brännande, borrande smärta i lederna (vanligast i stortån) med häftig feber, rodnad och svullnad i de angripna delarue. Efter några timmar minskas de svåra plågorna, men anfallen förnyas vanligen flera gånger.

Efter några anfall händer det, att den sjuke åter blir frisk, svullnaden i lederna försvinner. Förändras lefnadssättet, så är möjligt, att anfallen ej vidare infinna sig, ehuru de eljes vanligtvis förnyas efter år eller månader.

Giktanfallen kunna äfven komma mindre häftigt, men fortfara under veckor eller månader, och vanligen angripas då flera leder. Dessa giktanfall föregås äfven af ett långvarigt illamående, isynnerhet af oordningar inom matsmältningen. Denna form af gikt kallas den kroniska.

Behandling. Utaf framställningen af sjukdomens orsaker synes tydligt att förändrad diet och gymnastik skola vara kraftiga medel att minska anlaget och förebygga sjukdomens utbrott. Gymnastiken bör afse en allmännare muskelverksamhet och ett kraftigt inflytande på samtliga till nutritionen hörande organer.

1.

1. Motst. nign. mg-lndtrycku.

2. Högkn.gr.st. bakåtdrgn. kn.lndtryckn.

3. Hlfligg. gr.rulln.

4. Högridvändsitt. cirkelvridn. mg-lndtrvckn.

5. Str.sitt. a. rulln.

6. Högmotst. fotböjn. o. strckn.