Sida 87
Tryckning
TRYCKNING. 87
om smalbenet och lägger detta mot sitt ena lår, hvarefter han under motstånd af rörelsetagaren trycker det ifrågavarande benet inåt.
Rörelsen verkar kraftigt på de yttre höftmusklerna och blir derigenom afledande från bäckenets organer.
5. Fallstupmotstående bennedtryckning.
Rörelsegifvaren ställer sig vid rörelsetagarens fötter och fattar om foten af det bakåt sträckta benet, samt nedtrycker detta under motstånd af rörelsetagaren. Rörelsen upprepas 6 — 10 gånger.
Rörelsen verkar på lårens sträckmuskler och ryggens muskler, isynnerhet på de i ländtrakten belägna.
6. Hög motstående benintryckning.*
Rörelsegifvaren ställer sig vid sidan af det utåt förda benet och trycker det inåt under motstånd af rörelsetagaren. Benet föres vanligen utåt under motstånd af rörelsegifvaren.
7. Spändstående benintryckning.
8. Spändhalfkrokstående knäintryckning.
9. Halfliggande benintryckning.
Rörelsegifvaren fattar det åt sidan förda benet och trycker det inåt under motstånd af rörelsetagaren. Benet föres utan motstånd utåt.
De fem senare rörelserna verka på de yttre höftmusklerna och verka afledande isynnerhet från bäckenets organer.
10. Halfkrokhalfliggande knänedtryckning.
Rörelsegifvaren lägger sin ena hand framom rörelsetagarens axel och den andra på det böjda benets knä, samt
Uttrycket »benintryckning» förutsätter, att benet är förut fördt åt sidan. Detta gäller vid flera liknande förhållanden.
Källa: Internet Archive ·