Sida 496
XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
•488
skuren så, att hon passar efter denne, medelst en eller två grofva spikar (ekspik). Något kan man få infälla sträfvan i stolpen, dock ej så mycket att denne derigenom väsendtligen försvagas. Försigtigtvis plägar man dock, för att ej hefara dylik försvagning, förbjuda ali inhuggning i stolparne. Der försträfning begagnas för beredande af minskad påkänning vid jordbandet, använder man på rak linie trenne sträfvor. För vinkelstolpar begagnas tvenne sträfvor, hvilka naturligtvis anbringas på kurvans inre sida. I vinklar nedsättas de starkaste stolparne.
I stället för stötta begagnas någon gång stag (fig. 297). En telegraftråd tages med bukten omkring stolpen vid och de båda ändarne snos tillsammans tillräckligt långt, för att snodden skall nå fram inemot ett ankare b (bestående af ett stycke af en stolpe eller en annan träklabb), hvilket uti ett snedt borradt hål eller en upp-gräfd grop försänkes i jorden. Omkring detta ankare tages hvardera trådändan för sig, hvarefter dess yttersta del lindas omkring staget invid ankaret. Staget skäres ned i marken, så att det emellan stolpen och ankaret blir rakt. För att hindra staget att hasa ned på stolpen, inslår man i denna en hake eller märla tätt under staget på den från ankaret vända sidan. För ordentlig uppriktning af stolpen, dervid man vanligen sätter stegen mot stolpen på den sida, åt hvilken han har benägenhet att luta, skjutes staget lagom högt upp på stolpen, innan haken slås in i denna. För dylik uppriktning plägar man ock använda en s. k. stagskruf. Ett annat sätt är det att från början ej sno de båda trådparterna tillsammans utan, i sammanhang med stolpens uppriktning, åvägabringa snodden derigenom, att man tager en sprint emellan de båda trådarne och vrider denna, med den uppkommande snodden likasom till axel. Sprinten måste efteråt fästas, på det snodden ej må gå tillbaka. Det är gifvet, att staget bör anbringas på den sida om stolpen, från hvilken stolpen har benägenhet att luta. Stag användas ej gerna å landsvägs-linier, enär de derstädes äro för mycket utsatta för okynne.
Ett stag är så tillvida pålitligare än en stötta, att den sednare ej alltid hindrar en stolpe att af en ursprungligen i horisontal riktning verkande kraft lyftas upp ur marken; hvilket deremot ej kan inträffa der man stagar stolpen.
Stundom anbringar man till en och samma stolpe både stötta och stag.
Fig. 297.
Källa: Project Runeberg ·
