Sida 514
XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
•506
i hvilken — • k är en konstant faktor, som på empirisk väg uttages, samt r betecknar stolp-
m
radien vid jordbrynet och l höjden ofvan marken af den punkt, i hvilken den brytande kraften verkar. För icke impregnerad tall är nämnde konstant = 440, när radien (vid jordbrynet) uttryckes i decimaltum, höjden af den punkt, i hvilken den brytande kraften anbringas, i fot samt den brytande kraften i skålpund.
Om höjden uttryckes i meter, radien i centimeter och kraften i kilogram, nedgår den i fråga varande konstanten till 2,12.
En stolpe om 4 decimaltums radie vid jordbrynet skulle alltså jemnt och nätt kunna motstå en 20 fot ofvan marken vinkelrätt mot stolpen verkande brytande kraft om
440. 4®. 3,1416
20
= 4423 U.
den beräknade. Sålunda bör i förevarande fall den verkliga hållfastheten beräknas till endast 737 it. Impregneradt virke torde dessutom hafva mindre hållfasthet än icke impregneradt.
Härvidlag är ock att bemärka, att, med hänsyn till stolparnes koniska form, det icke alltid är gifvet, att en frisk stolpe är svagast vid jordbandet. Under förutsättning, att stolpens groflek, från toppen till jordbandet, jemnt tilltager, samt att virket i hela stolpen ofvan mark är homogent, är nemligen stolpen svagast der diametern är jemnt 1 '/2 gång diametern vid den punkt, i hvilken den brytande kraften verkar. Skulle nu stolpen först vid jordbandet vara af denna groflek, blir han ock der, äfven i sitt friska tillstånd, svagast.
Antages den starkaste storm verka med 20 tt tryck på qvadratfoten af en mot vindriktningen vinkelrät plan yta, skulle trycket på sjelfva stolpen, om dess dimensioner ofvan marken vore: toppradie = 2,25 dec.-tum, radie vid jordbrynet = 3,3 dec.-tum samt höjd
ofvan marken 23 fot, beräknas sålunda. Tryckytan = | ■ • 23 = 8,51 qv.-fot.
Vindtrycket på hela stolpen alltså = 20X8,51 = 170,2 U, verkande på midten af stolpen. Denne förmår emellertid »med sexdubbel säkerhet» motstå en på samma ställe verkande brytande kraft om ^0. 3,3 -3,1416 _ ^^ ^ Alltså tages i anspråk för motstånd mot vindil,5 .6
170 2
trycket på sjelfva stolpen ^ eller 0,23 af stolpens sexdubbla hållfasthet vid jordbrynet.
Vid beräkning af trycket från trådarne, kunna vi visserligen uttaga trycket från hvarje tråd för sig och sammanlägga de sålunda erhållna talen. Dock blir räkningen lättare att verkställa, om hvarje särskildt tryck först reduceras till en och samma angreppspunkt på stolpen, hvilken reduktion verkställes på grnnd af förhållandet mellan verkan af olika långa häfstänger. Antaga vi t. ex. att på den sednast behandlade stolpen äro upplagda 13 trådar om 4,3 millimeters diameter, af hvilka den öfversta är anbragt 1 fot under stolpens topp samt hvarje följande, i förhållande till den nästföregående (på motsatt sida), 1 fot längre ned; så få vi, med 200 fots stolpdistans, för hvarje tråd 1,931 qvadratfots tryckyta och, med 20 ti tryck på hvarje qvadratfot, trycket = 38,62 tt. Öfversta tråden verkar med 22 fots häfstång; tråden dernäst med 21 fots häfstång o. s. v. till och med den 13:de, hvilken verkar med 10 fots häfstång. Ett tryck af 38,62 ‡t> vid 10 fots höjd å stolpen verkar detsamma
som ett tryck vid 22 fots höjd om . 38,62 tt. Sålunda kan i st. f. trycket från den nedersta tråden sättas en trycktillökning å den öfversta af . 38,62 ‡t. Sammalunda kan i
stället för trycket från de öfriga trådarne sättas en trycktillökning å den öfversta af resp. 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 . 21 , „„ „ „ • , , x , t . . 22' 22' 22' 22' 22' 22' 22' 22' 22' 22 °Ch 22 ** 38,62 Ä Samman,a?da tr-vcket fråa tra" darne kan alltså sättas lika med 38 62
~- (10 + 11 + 12 + 13 -f 14 4- 15 + 16 + 17 -f 18 + 19 + 20 + 21 -f 22)
Källa: Project Runeberg ·
