Sida 548
XIX. Liniebyggnad; kabelnedläggning; kabelreparation
•540
från den med saltpartiklar bemängda luften, torde sist berörda omständighet böra särskildt beaktas.
A sidd. 112, 113 äro dessutom anförda några betänkligheter i fråga om jernbeklädda isolatorer, hvilka emellertid ej torde kunna helt och hållet bringas ur bruk inom orter, der den allmänna moralen är svag i förhållande till det enskilda okynnet.
§ 178. Det är emellertid icke endast utöfver isolatorerna, som elektricitet afledes från tråden; elektricitet bortgår ock direkte eller likasom utstrålar från tråden till luften.
För att utröna, huru stor del af strömmen förloras till följd af trådens direkta beröring med luften, och huru stor del bortgår öfver ytan eller genom massan af isolatorerna, äfvensom för att bestämma företrädet mellan olika slag af isolatorer, lät Kongl. Telegrafstyrelsen år 1863 uppbygga en särskild experimentallinie. Tvenne rader stolpar uppsattes på ett fält, 300 fot mellan stolpraderna, 6 fot mellan stolparne i hvardera raden. Stolparnes antal i hvardera raden utgjorde 100. På stolparnes innersidor likasom på deras yttersidor uppsattes glashattar. På de förstnämnda upplades en tråd, som utspändes i zigzag öfver fältet. Denna tråds längd ute på fältet utgjorde öfver 59,700 fot. På de yttre isolatorerna upplades likaledes en tråd, men denna sträcktes utefter den ena stolpraden först och derefter utefter den andra. Denna tråds längd på fältet utgjorde således: utefter den ena stolpraden 594 fot, i öfvergången från den ena
raden till den andra...... 300 »
utefter den andra stolpraden 594 »
tillsammans ................. 1488 fot.
Till båda trådarnes nu angifna längder kommo de för inledningen till stationen erforderliga trådlängderna.
De 200 hattarne med den långa zigzag-tråden visade sig afleda mer än de 200 likadana hattarne med den korta tråden. Öfverskottet måste skrifvas på den öfverskjutande trådlängdens räkning.
För att få afledningen från den korta tråden alldeles ur räkningen, upplades på ytterligare 200 glashattar, uppsatta på samma stolpar, trenne trådar, hvar och en lika lång med den förut nämnda korta tråden. Dessa tre trådar visade starkare afledning än den enkla (korta) tråden. Skilnaden utgör afledningen på tvenne (korta) trådar, och halfva skilnaden utgör afledningen på en (kort) tråd. Om man derföre subtraherar sistnämnda afledning från hela afledningen på den först nämnda korta linien, så visar skilnaden den afledning,' som belöper sig på sjelfva hattarne. Sistnämnde skilnad, subtraherad från hela afledningen p& den långa linien, visar åter afledningen på denna linies tråd.
För att med hvarandra jemföra olika isolatorer i afseende på deras godhet, uppsattes 200 stycken af hvarje slag; och förenades de 200 hattarne genom en (kort) tråd. Afledningen på hvarje sådan linie, minskad med trådens afledning, visade den afledning, som var att skrifva på hattarnes räkning.
De vigtigaste resultaten af ifrågavarande undersökningar visade sig vara följande:
Totalattedningens* belopp beror hufvudsakligen af väderlekens beskaffenhet. Tät dimma gynnar isynnerhet afledningen.
En del af strömmen afledes från tråden till lnften, en del utöfver isolatorerna.
Dessa delars inbördes storlek beror ej blott af trådens större eller mindre beröringsyta med luften, isolatorernas form och material samt afståndet mellan stolparne, utan äfven af väderleken.
* Med totalafledningen menas här afledningen från tråden -f- afledningen utöfver hattarne.
Källa: Project Runeberg ·













































