Tillbaka Read Runeberg

Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

Originalsida 106
Originalsida 106
Originalsida 106
Originalsida 107
106–107

Sida 106

1. Frankrike

106 ETT HUNDRA AR.

Det allmänna missnöjet gaf sig snart på omisstagligaste sätt tillkänna. En riktig störtsjö af j)olitisk litteratur — mest i form af små tidningar och broschyrer — kom som den nppbragta pariserbefolkriingens protest emot ofoget. Ungefär vid samma lag uppsprang ett starkt och välorganiseradt x^olitiskt förbund för främjandet af de menskliga rättigheterna. Denna förening, som hade djupa försänkningar öfverallt i landet, arbetade bland annat för obegränsad rösträtt, fri skolundervisning, en rättvisare fördelning af egendomen, handelsfrihet och — ett europeiskt statsförbund efter Amerikas mönster. Tjugusju af föreningens ledande medlemmar blefvo af regeringen tilltalade för förräderi, men hvarenda en frikändes af juryn. Så känslig var man nu i fråga om sin värdighet, att den deputerade kammaren råkade i uppståndelse, då en af medlemmarne i ett obevakadt ögonblick talade om folket såsom "konungens undersåtar."... "De, hvilka göra konungar, äro inga undersåtar," sade man, förnuftigt nog

Kungen började nu vidtaga åtgärder för undertryckandet af den djerfva republikanska rörelsen. Han ville bryta frihetens på nytt ur mullen spirande blomma i dess späda knopp. Folket åter fortsatte som det hade börjat. Lafayette lefde ännu för att bevittna sitt fosterlands återfall i det monarkiska förtrycket. I femtio års tid hade han, hemma och borta, arbetat på tronernas fall. Under hans tak höllo nu ledarne för den påtänkta revolutionen sina öfverläggningar. Men tiden var ännu icke mogen för en ny resning. De tyranniska banden blefvo i stället för en tid hårdare åtdragna. Pressens frihet vardt åter kringskuren, så att man måste för rättigheten att utgifva en tidning och som borgen för sin lojalitet deponera en större penningesumma än de fleste förfogade' öfver. Intet annat än godt fick yttras om kungen. Ingen fick h jelpa en utgifvare att betala honom ådömda böter. Censuren var sträng och omfattade äfven taflor. Att bara kalla sig republikan var ett svårt brott, straffbart med böter och. fängelse.

Den franska repnblikanismens entusiasm var under dessa omständigheter snart uttömd och det falska lugnet dermed återställdt. Dertill bidrog också Frankrikes förnyade försök

Källa: Internet Archive ·