Sida 120
2. Louis Napoleon och statskuppen
120 ETT HUNDRA ÅR.
kaos, "Min afsigt är," yttrade då Napoleon, "att betrygga Frankrikes öfvermakt öfver de latinska raserna ocli att höja dessa rasers inflytande i Amerika."
Nåväl, i sinom tid se vi de franska soldaterna intåga i Mexikos hufvudstad, hvarifrån republikens president flyr i all hast. Den mexikanska lagförsamlingen tvangs då att samtycka till upprättandet af en monarki. En liten tron byggdes och dera sattes en broder till kejsaren af Österrike (hans namn var Maximilian) och på hans hufvud sattes en krona samt i hans hand en spira. Men de republikanska myndigheter som ansågo sig hafva större rätt till makten än Maximilian, uppehöllo en så bitter fejd med Napoleons trupper, att desse blefvo hemkallade (1866) och året derpå se vi hans oskyddade skyddsling på Mexikos tron ledas från sitt lilla hof för att skjutas af mexikanska soldater. Så slöt denna napoleonska affär.
Det tyckes nu som om detta rön bort hafva tillfredsställt den kejserlige konspiratören livad politiska företag på vår kontinent vidkommer. Men så visade sig icke händelsen vara, ity att han intrigerade med England i ändamål att få denna makt med sig emot nordamerikanarne i deras kamp med sydstatsrebellerna, dem han önskade erkänna såsom sjelfständige och krigförande. Härtill hade England varit villigt, men klokheten var stor nog att hålla det tillbaka från öppen intervention, ehuru det för öfrigt gjorde mycket för att trakassera unionens försvarare.
Källa: Internet Archive ·



































































































































































































































































