Sida 214
13. Det brittiska riket
TRETTONDE KAPITLET.
England Båsom missionär. — Det engelska armodet under århundradets första skede. — Hjertlösa tullagar. — Elände och hungersnöd. — Dödsstraff för nästan alla förseelser. — Brutala lagar. — Arbetarens usla läge. — Nya förhållanden inträda. — 1832 års reformbill. — Stora framsteg. — Slafvarne emanciperas. — Den stora tariffreformen. — Gladstone och hans verksamhet.
England älskar att kallas verldens civiliserande stormakt och anser sin speciella sändning vara att, med eller utan vapen, omvända hednafolken till den andliga kult, som satt sin stämpel på den atlantiska kritöns egen befolkning. Med denna tro i sitt hjerta eller åtminstone med denna bekännelse på sina läppar har det gång på gång under det snart förflutna århundradet företagit sig att bringa "barbarerna i verldens utkanter" under inflytandet af den sanna odlingens sol, som vill säga det engelska väldet.
Man skulle på grund häraf vara berättigad att tro, det Storbrittaniens egna inre tillstånd vore riktigt mönstergildt, riktigt förträffligt. Men en återblick på de engelska förhållandena som de voro vid den tid, då den engelska statskonsten gjorde det aflägsna Indien till missionsfält för sin civilisatoriska verksamhet, öfvertygar oss om någonting helt annat. När till exempel detta stolta öfolk i elfte stunden och sedan Napoleons sol börjat sjunka, sprang fram för att gifva den döende hjelten dråpslaget vid Waterloo — en handling som det velat göra mycket historiskt kapital af — var det ekonomiska och moraliska elände, som tedde sig på engelsk botten i ordets sanna bemärkelse hemskt. Det nittonde århundradets sol uppgick öfver endast elände hvad detta land beträffar. Det eviga krigandet hade på blott några år dragit en million af landets kraftigaste manliga ungdom från de fredliga och
214
Källa: Internet Archive ·
