Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

254 ETT HUNDRA ÄR.

natt för att hålla härarne klädda, födda och beväpnade. Det fredliga Amerika hade på några få år förvandlats till verldens största krigsmakt. Dess soldater, nyss vid sina fredliga värf vigde medborgare, hade -på ett iDar års tid blifvit veteraner, lika modiga och skickliga som de, med hvilka Napoleon en gång slog en verld med häpnad, medan dess generaler — en Grant, en Thomas, en Sherman, en Sheridan, m. fl. — ^ såsom sådana lysa så klart i krigens annaler som några andra, nueller forntida.

Och hvad som i detta afseende gäller norden, gäller i samma grad södern, hvars både härförare och gemene lade i dagen ett alldeles oväntadt mod, paradt med kraft och talang. Men söderns resurser höllo icke stånd. Dess finanser råkade snart i förfall och dess tillgångar tröto.

Icke desto mindre lyckades Lee att ända in i krigets tredje år på ett visst sätt glansbegjuta konfederationens vapen och hålla de styrandes mod uppe. Han höll i det längsta vägen till Kichmond stängd. Men han var äfven agressiv. Han öfvergick floden Potomac och inföll i Pennsylvania, fast besluten att bemäktiga sig Washington. Vid Gettysburg, en liten köping i nämda stat, drabbade härarne samman den 22 Juli 1868. Kampen varade i tre hela dagar. På den tredje dagen hade Lee sammandragit hela sin styrka, utgörande omkring 80,000 man, för att dermed anfalla unionisternas lika manstarka här under general Meade. Företaget aflopp olyckligt. Han förlorade nästan hälften af sin armé, den der retirerade för att aldrig mera beträda nordstaternas mark.

General Grant, för hvars konst och kraft Vicksburg hade fallit, var nu öfverbefälhafvare öfver unionens alla härar och fick efter slaget vid Gettysburg uppdraget att "marschera rakt på Kichmond." På vägen dit mötte han Lee i "the Wilderness," en kal öken i norra delen af Virginia. Der hade konfederationens militära chef samlat 60,000 och dit kom Grant med öfver 100,000 veteraner. En åtta dagars lång batalj följde, under hvilken Grant förlorade 80,000 man och Lee ett motsvarande antal. Grant slog sig fram långsamt men säkert till dess han stod blott tjugu mil från Richmond, der Jefferson Da vis (konfederationens president) satt och dirigerade rebel-