Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

590 ETT HUNDRA ÅR.

Pastor o. G. Hedström, den svensk-amerikanska metodismens fader, började sin verksamhet för mer än 50 år sedan i staden New York, der han fungerade som predikant och missionär å det s. k. Bethelskeppet. Under sina första tio år i Amerika predikade han på engelska språket, men det var först med hans verksamhet mera uteslutande bland svenskarne som han blef mera känd och rönte större framgång. Från sitt Bethelskepp utdelade han tusentals biblar och bönböcker, men också tusentals lekamliga håfvor i form af mat, kläder och penningar åt hjelpbehöf vande emigranter, utan afseende på trosbekännelse. Han vardt på detta sätt ett mäktigt medel för metodismens spridande ibland vårt folk, ej blott i detta land, utan äfven i Sverige, dit han en gång gjorde en äfventyrlig resa i ändamål att "omvända sina der boende slägtingar."

L. P. Esbjörn, född 1808, anlände till Amerika år 1846, dels kallad, dels manad af den andliga nöd, hvari utvandrarna befunno sig. I sällskap med ett antal emigranter fortsattes resan till Illinois, der utvandrare föregående år i stort antal slagit sig ned. I Andover stiftades i början af år 1850 en församling, bestående af tio medlemmar. Längre fram stiftades församlingar i Moline, Galesburg och Princeton. En resa på 2,600 mil gjordes för att samla medel till kyrkbygge. En summa af $2,200 erhölls, hvaraf Jenny Lind skänkte 1,500. De svenska församlingarne anslöto sig till The Lutheran Synod of Northern Illinois. Esbjörn tillträdde en professur vid Illinois State University, då i Springfield, hvilken han likväl efter två år lemnade, hvarpå han samt de flesta svenska och norska studenterna flyttade till Chicago, der nytt läroverk upprättades och der Esbjörn var lärare intill år 1863, då han reste till Sverige samt efterträddes i embetet af T. N. Hasselquist. Läroverket flyttades nu till Paxton och några år senare till Rock Island, der det numera under benämningen Augustana College står under Augustana-synodens kontroll.

De fäder, som grundade Augustanasynoden, voro förutseende män, som insågo, att ett kyrkligt samfund icke kunde ega någon framtid i detta land, om det icke hade en bildningsanstalt, i hvilken det kunde fostra sina egna lärare.