Ett hundra år : en återblick på det nittonde seklet

660 ETT HUNDRA AR,

Ett hundra amerikaner besitta tillsammans $3,500,000,000.

Fyra personer i Förenta Staterna belierska alla större kommunikations- och transportleder och kunna, i kraft häraf, genom ömsesidigt beslut när som helst åvägabringa en fullkomlig blokad af all handel och samfärdsel, inställa hvarje bantåg och uppstänga hvarje telegraf kontor.

För att fatta hela innebörden af dessa häpnadsväckande siflfror måste vi göra oss ett begrepp om den hastighet, hvarmed nationalrikedomen förökas.

År 1850 uppskattades nationalegendomen till $8,000,000,000; 1860 till $20,000,000,000; 1870 till $30,000,000,000; 1880 till 48,000,000,000 och 1890 till $61,500,000,000.

Låtom oss nu, innan vi gå vidare, lägga tillbörlig vigt vid det faktum, att denna fabulösa nationalegendom är arbetets frukt, ty hvarje dollars värde har tillkommit genom ärlig möda i skog, i mark, i grufvor, å sjöar, verkstäder och kontor.

Blir så nästa fråga, huru stor andel arbetet sjelft fått utaf detta enorma totalresultat. Svaret är:

År 1860 fingo arbetarne 43| procent; 1870 hade deras del sjunkit till 32§ procent; 1880 fingo de hålla tillgodo med 24 procent och 1890 stannar deras andel vid 17 procent.

Således aftaga arbetslönerna i samma mån som kapitalet växer och verksamheten vidgas. Men om läsaren tror, att dessa siflPror missleda, så torde följande ur Förenta Staternas census hemtade uppgifter vara mera öfvertygande.

Handtverkarens , medelaflöning är $1.02; åkerbruksarbetarens 82 cents och grufarbetarens 71 cents.

Det ligger en fast förskräcklig anklagelse mot vår beprisade statshushållningslära i dessa sifiPror.

Men det ligger en ännu värre och hemskare uti följande sifiPror, också hemtade ur census-tabellerna :

Fem millioner menniskor äro alltid sysslolösa, emedan ingenting finnes för dem att göra.

Tio tusen barn dö årligen af svält och vanvård — fattigdomens följder.

Sjuttiosjutusen barn äro hem- och värnlösa.