Sida 411
Sturlungarna ...
Stuteristaten består af två under stuteriöfverstyrelsen ställda hingstdepoter, nämligen Strömsholms hingstdepot och Flyinge hingstdepot samt Ottenby stuteri-inrättning. Vid hvart och ett af dessa finnas en chef, en beridare, en bokhållare och en veterinär.
Stuteriöfverstyrelsen har enligt instruktionen af d. 18 Maj 1837 högsta administrationen af rikets stuterier och andra för enahanda ändamål förordnade inrättningar samt är förbunden att tillse, att alla för hästafvelns främjande vidtagna anstalter på ändamålsenligaste sätt ordnas, att iakttaga den verkan dessa medföra och att föreslå de åtgärder, hvilka i berörda hänseende kunna anses nyttiga. Genom k. brefvet af d. 1 Nov. 1872 föreskrefs, att två sakkunniga, af K. M:t för viss tid utsedda män vid vissa vigtigare frågor skola sammanträda med stuteriöfverstyrelsens chef som ordförande till en stuterikommission. -- För hästafvelns förbättrande är å riksstatens 6:te hufvudtitel anvisadt ett anslag af 93,550 kr. Stuteriöfverstyrelsen består af en chef och en sekreterare.
Stuttgart, hufvudstad i konungariket Würtemberg, i en vacker dal, nära Nesenbachs inflöde i Neckar. 113,971 innev. (1885), med förstäderna Berg, Gablenberg och Heslach 125,901 innev., deraf 16,062 protestanter. S. är genom den vackra Königsstrasse och dess fortsättning Marienstrasse delad i en öfre och en nedre stadsdel, hvilka båda, med undantag af de trånga qvarteren kririg torget i den förra, bära en modern prägel. Bland byggnaderna framstå det gamla slottet, uppfördt 1553--70 i medeltida fästningsstil, det nya slottet, byggdt 1746--1807 i enkel, men ädel renaissance, teatern, den s. k. Königsbau (en med storartad kolonnrad prydd byggnad, innehållande börs m. m.), och kronprinsens palats, alla belägna kring Schlossplatz, samt akademien, fordom säte för den ryktbara Karlsskolan, stiftskyrkan från 15:de årh., i sengotisk stil, Leonhardskyrkan, katolska kyrkan, synagogan, konstmuseet, rådhuset och den präktiga jernvägsstationen. På Schlossplatz restes 1841 en kolossal jubileumspelare till minne af Vilhelm I:s 25-åriga regering. Statyer finnas af grefve Eberhard, Schiller (af Thorvaldsen) m. fl. Af offentliga samlingar eger staden bl. a. ett bibliotek (500,000 bd, deraf 7,200 biblar och 3,600 handskrifter), ett innehållsrikt statsarkiv, konst- och naturhistoriska samlingar samt ett industrimuseum. Högre bildningsanstalter äro en teknisk högskola, två gymnasier, ett realgymnasimn, en real-, en konst- och en handelsskola, ett lärarinneseminarium, musikkonservatorium, observatorium och en anstalt för blinda. -- S. är säte för landets regering, dess högsta domstol, ett evangeliskt konsistorium, ett katolskt kyrkoråd och för generalkommandot öfver 13:de tyska armékåren. Det är medelpunkten för bokhandeln och den typografiska industrien i Syd-Tyskland. Det har dessutom en betydande tillverkning af bijouterier, kemikalier, musikinstrument, maskiner, väfnader, chokolad, musserande viner m. m. S:s handel främjas väsentligt deraf att staden är medelpunkt för jernvägsnätet i Würtemberg samt beröres af de öfver Paris--Wien--Konstantinopel gående expresstågen till Orienten. -- Staden omnämnes redan 1229 och blef 1482 alla de würtembergska landens hufvudstad. Dess blomstring daterar sig från midten af 18:de årh.; för dess försköning var i synnerhet Vilhelm I (1816--64) mycket verksam.
Stüler, Friedrich August, tysk arkitekt, född d. 28 Jan. 1800 i Thüringen, studerade under Schinkel. År 1832 utnämndes han till hofbyggnadsråd och direktor för slottsbyggnadskommissionen i Berlin, 1842 till öfverbyggnadsråd och konungens arkitekt i öfverbyggnadsdeputationen, 1849 till en af byggnadsakademiens direktorer och 1850 till föredragande råd i ministèren. Död d. 18 Mars 1865. S. var en särdeles produktiv konstnär och begagnade sig af en mängd olika byggnadsstilar; med förkärlek behandlade han dock renaissancen. Till hans förnämsta arbeten höra S:t Jakobi-, Matthäus-, Bartholomäus- och Markuskyrkorna i Berlin, Freds- och Nikolaikyrkan i Potsdam, Nya museet i Berlin, Börsen i Frankfurt a. M. och slottet Hohenzollern. För Sverige är han märklig genom sin befattning med planritningarna till Nationalmuseum i Stockholm (se Nationalmuseum).
Stülpnagel, Ferdinand Wolf von, preussisk militär, född i Berlin d. 10 Jan. 1813, blef officer 1831 och inträdde 1857 i generalstaben. Han utnämndes 1859 till chef för 3:dje armékårens generalstab, 1865 till generalmajor och 1867 till generallöjtnant. Såsom chef för 5:te divisionen tog han under fransk-tyska kriget 1870--71 en betydande del i striderna vid Metz och Orléans äfvensom i Loire-fälttåget. År 1873 blef han general af infanteriet och kommendant i Berlin samt chef för landtvärnsgendarmeriet, men sattes 1875 i disponibilitet. Död på Norderney d. 11 Aug. 1885.
Styckad sköld, herald., sköld, som skäres af en skura från det i heraldisk bemärkelse öfre högre hörnet till det nedre venstra. B. S.
Stycke, sjöv., gammal benämning på kanon. Häraf äfven benämningarna styckekrut, styckeport, styckepråm (pråm, hvarpå kanoner transporteras ombord eller i land), styckebruk o. s. v. L. H.
Styckjunkare, krigsv., benämning på högsta underofficersgraden vid svenska artilleriet, motsvarande fanjunkare vid de öfriga vapnen. Benämningen förekom i sin ännu gällande bemärkelse redan under förra hälften af 1600-talet.
Styckmässing. Se Arko.
Styf, sjöv., så mycket som möjligt sträckt (om tåg e. d.). -- Styfpull (vanligen om rodd), hårdt och ansträngande arbete. -- Styfva lik säges om ett segel, som ej, utan fara att någonting springer, kan hissas högre. -- Styf bris l. kultje, frisk vind. -- Styf skuta, fartyg med stor förmåga att motstå krängning. -- Styf bidevindare, fartyg, som
Källa: Project Runeberg ·
