Sida 620
Säve ...
handteckningssamling. 1864 tog han afsked och afled i Stockholm d. 3 Nov. 1875. -rn.
Söderby-Karl, socken bildad till största delen af jordebokssocknarna Söderby och Karlskyrka i Stockholms län, delad å Lyhundra härad med 9,085 har, 1,397 innev., och å Väddö och Häfverö skeppslag med 1,946 har, 421 innev., samt å Bro och Vätö skeppslag med 821 har, 85 innev., tillsammans 11,852 har, 1,903 innev. (1889). Vid 1892 års ingång förenas allt under Lyhundra härad. S.-K. utgör ett konsistorielt pastorat, Upsala stift, Lyhundra kontrakt.
Söderbärke. 1. Socken i Kopparbergs län, Söderbärke tingslag. Areal 42,938 har. 4,689 innev. (1889). S. utgör ett konsistorielt pastorat i Vesterås stift och Norrbärke kontrakt. -- 2. Tingslag i Kopparbergs län, ingår i Vester-Dalarnas domsaga och Vester-Bergs-lags fögderi samt omfattar socknarna Söderbärke och Malingsbo. Areal 56,136 har. 5,694 innev. (1889).
Söderfinland, under medeltiden benämning på den del af sydvestra Finland (egentliga Finland), som låg öster om Aura å. Området omfattade sålunda Åbo stad (utom slottsförsamlingen) samt de nuvarande Piikkis och Halikko härad. A. G. F.
Söderfinne lagsaga, den ena af de tvänne lagsagor, i hvilka Finland delades 1435. Den omfattade Söderfinland med dess skär, Nyland, Tavastland, Savolaks och Karelen. Under Johan III:s tid afskildes de bibehållna karelska trakterna till en ny lagsaga, den karelska. Vid de finska lagsagornas klyfning 1776 bildades af Söderfinne lagsaga jämte några häradshöfdingedömen af karelska lagsagan Kymmene samt Nylands och Tavastehus lagsagor. Jfr Norrfinne lagsaga. A. G. F.
Söderfors, socken delad å Upsala län, Örbyhus härad, med 8,739 har, 1,382 innev., och å Gefleborgs län, Gestriklands Östra tingslag, med 795 har, 277 innev., tillsammans 9,534 har. 1,659 innev. (1889). S. utgör ett till egaren af Söderfors bruk patronelt pastorat af 3:dje kl., Upsala stift, Örbyhus kontrakt.
Söderfors bruk, jernbruk i Söderfors socken, Örby hus härad, Upsala län, står genom en 9 km. lång jernväg i förbindelse med Orrskogs station å Upsala--Gefle-banan. Bruket med masugn, martinverk, lancashire-smide, valsverk, grof- och stålsmide, stål- och tackjernsgjuteri samt mekanisk verkstad och qvarn är taxeradt till 457,500 kr. Med underlydande hemman och lägenheter inom Söderfors, Tierp och Tolfta socknar inom Upsala län, Hedesunda och Ö. Fernebo inom Gefleborgs samt Nora, Ö. Våla och Enåkers socknar af Vestmanlands län har det ett taxeringsvärde af 1,517,500 kr. För tillverkningarna användes mest Dannemoramalm. Utskeppningen sker från Harnäs hamn. En stor del af brukets produkter afsättes äfven inom landet. Hufvudgården med kyrka och en storartad park är naturskönt belägen på ön Jörsön i Dalelfven. Hotell och jernvägs- (telegraf- och post-) station ligga på fastlandet. Bruket anlades i början af 1670-talet af bergmästare Klas Depken, adlad Ankarström, och fick 1676 privilegier såsom ankarbruk, det enda i Sverige, i hvilken egenskap det ända in i senaste tid levererat flottan dess behof af skeppsankare. Derefter innehades det bland andra af drottning Kristinas bekante kammartjenare J. Holm, adlad Leyoncrona. I midten af 1700-talet öfvergick det till hofmarskalken Broman och derefter till familjen Grill. Det eges f. n. (1891) jämte Elfkarleö och Härnäs bruk (i Elfkarleby socken) af Söderfors bruks aktiebolag.
Söderhafsöarna. Se Oceanien.
Söderhafvet. Se Stilla hafvet.
Söderhamn, stapelstad i Helsingland, Gefleborgs län, belägen i en jämn och odlad bygd vid inre delen af Söderfjärden af Bottniska viken, omkring en å, som utfaller i nämnda fjärd. Dess område, hvilket innefattar vestra stranden vid Söderfjärden och öar långt ut i hafvet samt i öfrigt spridda delar på fastlandet, har ett ytinnehåll af 3,835,5 har, hvaraf 3,104,5 har land, satt till 6,422 mantal. År 1890 var taxeringsvärdet 8,359,800 kr., hvaraf 459,900 kr. för jordbruksfastighet. De äldre delarna af staden äro tämligen anspråkslösa, men utanför dem hafva under de senare åren vuxit upp nya qvarter, regelbundna och till stor del väl bebyggda, liksom ock en mängd landtgårdar, villor och andra anläggningar tillkommit utanför stadsplanen, vid det mycket vackra skärgårdsinloppet. Af byggnader må nämnas den ståtliga kyrkan (sedan 1685), rådhuset, allmänna läroverkshuset, flickskolan, Helsinglands enskilda banks hus och länslasarettet. Innevånarnas antal, som 1850 uppgick till 1,757, hade 1870 vuxit till 4,656, 1880 till 7,333 och 1890 till 10,212, utvisande alltså en tillväxt, som kommer Sundsvalls mycket nära. Stadens bokförda tillgångar uppgingo 1888 till 2,280,589 kr., skulderna till 1,358,471 kr. För hvarje krona bevillning uttaxerades för kommunala behof 6 kr. Hufvudnäringen är den i Norrland vanliga, trävarurörelsen. Nyssnämnda år var handlandenas antal 107, med 80 biträden och en bevillning för rörelsen af 3,171 kr. Handtverkarna voro till antalet 84, med 132 arbetare. Fabriksindustrien är obetydlig. Den representerades af 8 fabriker, med 111 arbetare och 250,295 kr. tillverkningsvärde, oberäknadt dock de många och stora sågverken, hvilka i väsentlig grad bidraga till stadens rörelse. Hamnen, ursprungligen den grunda, delvis uppmuddrade viken Fladen, är numera hufvudsakligen förlagd till inloppet till denna vik, Stugsund, hvarjämte på stadens område ligga de två hamnplatserna Källskär och Sandarne. Hufvudhamnen vid Stugsund besöktes 1888 af 1,816 ankommande och afgående fartyg om 526,396 tons drägtighet, hvaremot trafiken vid Källskär och Sandarne uppgick till 704 fartyg om 174,864 tons. Hamnafgifterna stego till 61,810 kr. 52 öre. Tulluppbörden var 149,872 kr. På sjömanshuset voro inskrifna 28 fartygsbefålhafvare och 271 man sjöfolk. Stadens handelsflotta bestod af 7 segel- och 13 ångfartyg om tillsammans 4,245 tons. Utförseln omfattar trävaror,
Källa: Project Runeberg ·
