Sida 191
och nationalekonomi i luften. Helt hastigt har det kommit, men ännu hastigare går det framåt.
Så skall första större valmötet hållas. Det är i W6’ stora sal. Stora valmansföreningen har utlyst mötet. Kandidater skola föreslås, men ännu icke underkastas granskning. Mycken rörelse i staden. Af den likgiltighet och den uppskofslust, som var så allmän kort tid förut, märkes nu ingenting. Alla känna deltagande för valen, tala om dem, varda varma, till och med heta. Alla tänka snart icke på något annat. Alla valmän, kanske äfven några icke-valmän, skynda till W6. De bästa platserna äro redan upptagna, det vill säga, de som äro närmast upphöjningen på salens ena långsida, midtemot ingången, på hvilken upphöjning stå ett bord och ett par stolar. Snart är hela salen fyld.
En herre, tillhörande Stora valmansföreningens styrelse, visar sig vid bordet och förklarar mötet öppnadt samt anhåller, att de närvarande måtte utse ordförande. Några röster ropa den där styrelsemedlemmens namn. Han mottager förtroendet utan tillgjord blygsamhet samt visar sig uppdraget fullt vuxen, öppnar förhandlingarna med att anmoda mötet uppställa kandidater, afhör lugnt de rop som nu höjas från olika delar af salen, antecknar och knackar sakta i bordet, då bullret är alt för stojande.
»Här har professor X. föreslagits. Anser mötet, att professor X. skall uppföras såsom kandidat?»
»Ja!.. Nej!.. Ja!»
Ordföranden anser ja vara öfvervägande och ämnar förklara professor X. såsom en af hufvudstadens kandidater vid valen till Andra kammaren.
»Votering!» skriker en person från en aflägsen vrå.
»Votering är begärd», säger ordföranden och anmodar dem som önska professor X. uppförd såsom kandidat att uppräcka sina högra händer.
Ett stort antal händer sträckas upp åt. Ordföranden anser dessa högra händer tillhöra flertalet af de närvarande och tror sig nu kunna stadfästa X:s kandidatur. Den åsigten motsäges af en herre som står ute i förstugan och anhåller, att händerna måtte räknas.
»Låt oss räkna», säger ordföranden och anmodar de närvarande att åter sträcka upp händerna, i fall de önska professor X. till kandidat.
Några frivilliga biträda vid räkningen, som anger så och så många hundra händer. De närvarande personerna äro väl öfver fem hundra.