Sida 195
I afton är det valmöte i vetenskapsakademiens hörsal, i Salemskapellet vid Folkungagatan och i nedre börssalen, alla talrikt besökta, och i morgon är ett stort allmänt möte utsatt till kl. 2 middagen i öfre börssalen samt ett lika stort och allmänt möte å nyo på aftonen i Hotel W6. Dagen därpå samlas femton hundra personer i musikaliska akademiens stora sal, och en annan dag trängas där ända till sexton hundra. Kandidater ansättas med närgångna frågor. Dundrande tal hållas. Högtidliga löften afgifvas. Framtiden ransakas. Fosterlandets heliga sak åberopas.
Utanför mötesplatsen svärma skaror af utbjudare, som sälja ströskrifter, tidningar, handledningar och anvisningar.
Här och där i staden äro valbyråar öppnade, tillhörande olika partier, men alla under skydd af svensk flagga, och i de byråarna finner man alla nödvändiga upplysningar samt får utan afgift hela fång af valliteratur jämte tryckta röstsedlar. På de byråarna träffar man medborgare som åtminstone under valskedet kunna sägas vara yrkespolitici, enär de då lemna alla andra sysselsättningar och egna sig helt och hållet åt politiken, upplysa de okunniga, styrka de klentrogne, handleda dem som stappla på vägen. Valbyråarna äro tämligen dyrbara inrättningar, icke såsom skulle man på dem utgifva några pengar för att skaffa partierna anhängare, köpa röster och bedrifva andra olagligheter — visst icke! Men det kostar att hyra lokal och hålla alla dessa tryckalster till kostnadsfri utdelning, att aflöna byråchefer, byråsekreterare och amanuenser af båda könen samt att bestrida en hel mängd förutsedda och kanske ännu flera oförutsedda utgifter.
Byråarna äro försedda med afskrifter af röstlängderna, hvarigenom man kan förvissa sig om att man finnes riktigt uppförd bland de valberättigade. Tillfälle till sådant efterseende har man visserligen också någon tid före valet i själfva röstlängdsoriginalerna i rådhuset, men man kommer sig vanligtvis icke dit. Det är så tråkigt att gå upp i rådstugan, och så är man ej säker på att tjänstemännen äro riktigt välvilliga, nu mera en alldeles öfverflödig farhåga, men som fortlefver sedan den tiden, då stadens, lika väl som statens, tjänstemän ansågo sig vara allmänhetens herrar hvilka endast af gunst och nåd lemnade en upplysning.
Utom att valbyråarna utdela röstsedlar, så skickas äfven sådana omkring i husen. Stundom finner man sin breflåda fyld med röstsedlar från olika partier. Det rigtigt regnar röstsedlar, och de tränga in öfver allt, äfven på de mest ogenomträngliga ställen.
Så inträder sjelfve valdagen. Den är vanligtvis mycket lugnare än dagarne närmast förut, då de oupphörliga valmötena med sina
