Sida 250
fältprest ut i fransk-tyska kriget, återvände hit, men lemnade oss samma år, 1871, och slog sig ned i Paris. Såsom föreläsare ha flere fransk-reformerte pastorer i Stockholm utmärkt sig, och bland deras antal är äfven den nu varande pastor R. Ostermann, född schweizare.
Ehuru fransk reformerta trosförvandter funnits i Stockholm långt förut, t. ex. Dionysius Beurreus m. fl. under Erik den fjortondes tid, meddelades dem likväl icke fri religionsöfning förr än 1741. Församling fans dock förut, och gudstjänst hölls jämte de engelska och holländska reformerte i sändebudens enskilda kapell. Då engelska sändebudet Burnaby lemnade Stockholm, anhöll fransk-engelska församlingen genom den sedan 1723 här verkande pastor F. G. d'Artis om fri utöfning af sin gudstjänst, hvilket ändtligen beviljades. Deras renaste gudstjänstlokal hade då varit i engelska sändebudets hus, som sedan vardt Katarina fattighus vid Götgatan. Nu beslöts att bygga en egen kyrka, men innan denna kunde fullbordas, nytjades en sal i grosshandlaren Lefebures hus vid Stora Nygatan, som vetenskapsakademien sedermera inköpte och efter femtio år, 1828, sålde till järnkontoret. Huset, n:o 30, tillhör nu byggmästaren A. G. Jansson m. fl. Till den egna kyrkan samlades medel genom frivilliga bidrag in- och utrikes, och af öfverstlöjtnanten J. Lagerbjelke köptes ett par hus vid Stora Nygatan mellan Stora och Lilla Gråmunkegränderne, hvilka hus refvos. Grundstenen till franska reformerta kyrkan lades 1749 och nyårsdagen 1751 invigdes hon. Pastor d'Artis hade dött 1748 och efterträdts af J. Voullaire, hvilken i den nya kyrkan predikade endast på franska. Förut hade predikningarna skett äfven på engelska. Någon gång i vårt århundrade har den fransk reformerte pastorn predikat i äfven tysk-holländska reformerta församlingen, hvilken nu mera icke finnes.
Huset vid Stora Nygatan såldes, och den nya kyrkan vid Humlegårdsgatan bygdes under förra hälften af 1880-talet och invigdes 1885.
Pastorer vid fransk reformerta församlingen ha varit följande: d’Artis 1723, Voullaire 1749, Mourier 1763, Philippon 1771, Appia 1778, Gatteau de Catteville 1781 (mellan 1809 voch 1820 fans ingen pastor, enär församlingens affärer genom ett köpmanshus i Stockholm råkat på obestånd), de Fernex 1820, Secréton 1823, Beauty 1828, (mellan 1830 och 1834 åter ett uppehåll), Leuthold 1834, Krayenbühl 1838—44 samt 1846—51, Trottet 1852, Des Goullages 1860, Roehrich 1863, Puaux 1868, Testuz 1872, Bach 1881, Ostermann 1884. Ständiga församlingsmedlemmar skulle vid århundradets början ha varit omkring ett hundra, men småningom har antalet minskats.
Församlingen eger skuldfritt kyrkan och det bredvid henne belägna nya boningshuset, n:ris 13 och 15 vid Humlegårdsgatan, som äro uppskattade till 110,000 kr. Med kyrkan är förenadt ett bibliotek på omkring ett tusen volymer som mot låg afgift får begagnas af församlingens medlemmar och här någon tid vistande trosförvandter samt mot litet högre af andra personer.
***
I det märkliga kvarter som omfattar Brödraförsamlingens hus, det Wallenbergska, af F. W. Scholander ritade huset, den bildhuggaratelier som var J. P. Molins (i hvilken byggnad målaratelierer äfven