Sida 38

får Sveavägen, den förlängda Stora Badstugatan å Norr, 48 meter, hvilket är sex meter mer än Karlavägens bredd. Den ofvan nämda Odengatan är 30 meter bred, och samma bredd får Birger Jarlsgatan. Kungsgatan har 27 meters bredd mellan Barnhusviken och Vasagatan och 18 mellan sist nämda gata och Drottninggatan, hvliken bredd sannolikt bibehålles, då gatan förlänges öfver Malmskillnads- och Regeringsgatorna ned till Stureplanen.

Hvad som bland annat utmärker våra nya gator är att de i allmänhet gå i långa, oafbrutna linier och skäras vinkelrätt af andra långa gator, utan att, såsom i stora städer i andra land, ha några mellanrum med väl bebygda eller med vattenkonster och bildstoder lifvade platser. Detta har en viss prägel af tråkighet, hvilket är förvånande i en stad som visst icke är tråkig i andra afseenden. Flertalet af de nya gatorna sluta ej häller framför någon monumental byggnad. De förlora sig i det aflägsna fjärran utan någon hvilopunkt för ögat. Af alla de nya gatorna som skära Karlavägen är det blott Nybrogatan som afslutas med en stor byggnad, artillerikasernen.

Biblioteksgatan kommer att bättre tillfredsställa skönhetssinnet. Hon kommer att skäras på snedden af Birger Jarlsgatan, och vid skärningspunkten ligger den prydliga Stureplanen, ett af åttiotalets vackraste påhitt, under det slutpunken bildas af biblioteket. Därigenom får Birger Jarlsgatan ett vacket afbrott i sin enformiga utsträckning. Hon kommer att ytterligare förskönas genom Engelbrektsplanen som en gång skall efterträda f. d. Lambyska verkets ruskiga småhus och osnygga gårdsplats.

Från Strandvägen på Ladugårdslandet, som själf en gång varder en af Europas vackraste gator, kommer man att mellan Birger Jarlsgatans palats och på hennes trädplänterade gångbanor, en bulevard af prydligaste art, öfver Stureplanen och Engelbrektsplanen samt vidare genom Brunkebärgstunneln på ganska kort stund kunna begifva sig till norra delen af Drottninggatan — en stor genväg och en angenäm lustvandring. Så kommer det att ske, men vi, åttiotalets stockholmare, ha ännu ej hunnit så långt.

***

I slutet af sjuttiotalet anlände till Stockholm en ung bondson från Småland eller kanske han kom från Norrland. Födelseorten inverkar icke på saken. Han viste just icke hvad han skulle taga sig till. Därför vardt han murare, men uppnådde icke någon skicklighet i yrket.

Skannad sida 38