Nya Stockholm

afsked; J. Svanberg till 1811, då han utnämdes till professor i Upsala; S. A. Cronstrand till 1837; H. Selander till sin död 1870 samt H. Gyldén från 1871.

Redan innan Hugo Gyldén, hvilken liksom Nordenskiöld är född i Helsingfors, drogs till vår hufvudstad, hade han såsom ganska ung gjort sig känd för framstående vetenskaplighet och utgifvit många lärda afhandlingar samt tjänstgjort vid observatoriet i Pulkowa. Detta är nog allmänt bekant, men mindre kändt torde vara, att f. d. docenten Gyldén före ankomsten till Stockholm var ryskt kollegiiråd. Redan vid tjugufem års ålder utnämdes han till ryskt hofråd och få år därefter till kollegiiråd. Vid tretio års ålder kallades han till svenska akademiens astronom och har sedan i sjutton år skött den befattningen på ett sätt, att han nu är känd öfver hela den lärda verlden samt att utländska högskolor och observatorier strida om äran att kunna rycka honom från Stockholm. I sin egenskap af akademiens astronom, är han också redaktör af en periodisk skrift som har utomordentlig stor spridning och kallas almanack, på hvilken akademien har stor inkomst.

Vetenskapsakademien åtnjuter i årligt statsanslag blott 6,000 kr. samt 3,000 i ränta på den köpeskilling som akademien utgaf för inköpet af de Abrahamsenska tomterna, hvilka af akademien utan vidare ersättning öfverlemnades åt statsverket. Såsom privilegiibesittare af almanackan har akademien åt förläggare- och boktryckarefirman P. A. Norstedt & Söner öfverlemnat utgifvandet och uppbär därför af sagda firma, enligt kontrakt på 20 år, 80,000 kr. årligen som för hvarje år ökas med 1,000.

Det inre af observatoriet är en förborgad verld för större delen af allmänheten, och äfven om detta hemlighetsfulla inre gjordes tillgängligt för alla och när som hälst, skulle dock de flesta kanske icke förmå uppfatta dess egentliga betydelse. Hvad som kan uträttas med meridian-cirkeln, refraktorn och passage-instrumentet är ej hvar och en medgifvet att förstå. Men det torde dock ega sitt intresse att erfara, det dessa tre äro de egentliga arbetsinstrumenten på detta ställe samt att meridiancirkeln, som är ett äldre instrument, användes sedan 1874 till att bestämma läget af en mängd ljusstarkare stjärnor för att bilda en stjärnkatalog. Detta arbete har till största delen ålegat amanuensen.

Vid refraktorn, som anskaffades 1877 och i början användes till bestämmande af åtskilliga stjärnors afstånd, har under år 1887 anbragts en särskild tub för att fotografera »celesta» föremål. Arbetena vid refraktorn ha utförts af observatoriets föreståndare.

Passage-instrumentet, som äfven anskaffades 1877, har bland annat användts vid flera longitudsbestämningar som generalstabens astronom under de senare åren utfört. Sommaren 1888 pågick en sådan longitudsbestämning mellan Stockholm och Hernösand.