Sida 552
skurkfysionomi, hvilket icke är alldeles ovanligt, tillhör denna dock en för tillfället fri personlighet. Fångar föras en helt annan väg in till poliskammaren och ha ej långt att gå. Den tiden är förliden, då fängslade män och kvinnor släpades midt på dagen genom Stockholms förnämsta gator. Cellfängelset är sammanbygdt med polishuset.
Genom förändringarne 1885 ha så väl polikammarens som polisdomstolens sessionsrum erhållit ett icke obetydligt utvidgadt utrymme; tillträde till dessa rum ha beredts genom två trappor och skilda förstugor, och sessionsrummet ha erhållit två förmak som icke stå med hvarandra i omedelbar förbindelse. Poliskammarens ämbetslokaler äro nu så anordnade, att de ämbets- och tjänstemän som samarbeta kommit i hvarandras närhet, hvarjämte polisdomstolens lokaler försetts med kraftig luftväxling. Härigenom har polisverkets behof af ändamålsenliga lokaler nöjaktigt tillgodosetts intill den tid, då man kan, såsom det heter i öfverståthållare-ämbetets senaste femårs-berättelse, hoppas få se planen att för stadens ämbetsverk uppföra en ny byggnad bragt till verklighet.
I förstugan leda dörrar till detektiva stationen samt dennes föreståndares rum och till redaktionen af Polisunderrättelser.
Går man upp för trappan, kommer man dels till kanslist- och sekreterare-expeditionen för polisärenden, dels till poliskammarens förmak n:o 4. Det senare, föga rymligt, upptages till större delen af polismän i uniform samt några få till polisen inkallade personer. Från samma förmak leda till vänster två dörrar in i poliskammarens sessionsrum.
Klockan är mellan elfva och tolf på dagen. Poliskammarens arbeten börjas. Dessa äro icke offentliga, men med särskildt tillstånd kunna vi taga plats bak om skranket och öfvervara förhandlingarna.
Vi befinna oss i ett stort, af fem fönster åt Myntgatan och tre åt gården upplyst rum som på hela sin längd delas af ett skrank hvilket gör på halfva längden en bugt utåt, och där har polismästaren sin plats. Bak om polismästarens stol står en byst af friherre Carl Sparre, hvilken under aderton år, 1773—1791, såsom öfverståthållare verkade för Stockholms förkofran och under hvars ämbetstid poliskammaren inrättades.
Till höger om polismästaren sitter vid ett särskildt bord den för dagen tjänstgörande notarien. Utanför skranket synas några civilklädda polismän, detektiver, samt en såsom ordonnans tjänstgörande uniformerad poliskonstapel. På ena sidan föra två dörrar från förmaket. På motsatta sidan leder en dörr utåt en annan förstuga och en dörr sätter rummet i förbindelse med rum upplåtna åt kommissarierne och ordonnansafdelningen. Mellan dessa två dörrar är i hörnet en liten lönndörr, hvilken man knappt märker, men som är en ganska vigtig förbindelseled och för många en högst fatal dörr. Den leder till cellfängelset.
