Sida 678
Enigheten var dock därför icke stor, och goodtemplarstammen i Stockholm delades som i det öfriga Sverige i två grenar: den engelska eller verldsgoodtemplarorden samt den amerikanska eller ursprungliga orden. Den 27 maj höll den först nämda storlogemöte i Stockholm, och i augusti 1883 åter ett sådant möte. År 1884 hölls här ett verlds-storlogemöte, omedelbart efterföljdt af ett vanligt storlogemöte. Samma år hade den amerikanska orden också storlogemöte i Stockholm.
Vid 1887 års förenade storlogemöte, hållet i Arbetareföreningens stora sal och som öfvervars af ordens högste chef W. W. Turnbull, skulle med anledning af de båda verldsstorlogernas sammanslagning äfven de svenska storlogerna förenas. Den amerikanska ordens representanter hade först samlats i salen och hälsade med psalmen »Vår gud är oss en väldig borg» de deputerade från den engelska logen.
»Det var», har en framstående goodtemplare försäkrat, »en högtidsstund af så allvarsamt gripande art, att man näppeligen i Arbetareföreningens stora sal någonsin upplefvat en sådan». Därpå mottogos hickmaniternas ombud af de i Bethelkapellet församlade maliniterne med samma jubel, och därmed var sammanslagningen verkstäld för att snart åter störas af nya slitningar.
Den förenade storlogens medlemsantal var 1887 något öfver 60,000. Ordens svenske chef vardt löjtnanten E. Wawrinsky, hvilken dock ej länge stannade kvar i det ämbetet. Chefen, Ordens Templar, är nu polisuppsyningsmannen W. Styrlander, som dock ej bor i Stockholm, utan i Sollefteå. De två ordenstidningarna, »Svenska Goodtemplar» och »Reform», sammanslogos till »Reformatorn» som ännu eges och utgifves af storlogen samt nu mera redigeras af Oskar Eklund.
År 1888 gjordes en utbrytning ur goodtemplarorden genom stiftande af nationalorden, till hvilken omkring tio tusen medlemmar slöto sig. Efter denna åderlåtning blef emellertid, försäkra goodtemplarne, endrägt åter rådande, och orden kom i tillfälle att arbeta med annat än stridigheter inom sig själf. I början af 1889 stiftades goodtemplarordens själfhjälpförening, afseende att vid ledamots dödsfall utbetala ett visst försäkringsbelopp, högst 2,000 kr. Denna förening räknar nu öfver ett par tusen medlemmar och har omkring 3,000 kr. i fonderna.
Storlogemötet 1889, då ordens tioåriga verksamhet i Sverige firades, var enigare än något föregående. Medlemsantalet var då 50,000. Af dessa torde dock blott omkring 1,100 komma på Stockholm med bortåt 30 loger. I Stockholm hållas årligen mellan 3 och 4,000 möten.
Orden har sex grader, af hvilka de två första äro hoppets grad, lärlinggraden, som sammanträder en gång i veckan, med hvit regalia, och trohetens grad, gesällgraden, med blå regalia, som sammanträder en gång i månaden. De arbeta i underordnad loge. Tredje graden, kärleksgraden, mästergraden, med röd regalia, arbetar i distriktsloger en gång i kvartalet eller på halfåret. Fjärde graden arbetar i storlogen och sammanträder hos oss en gång om året. Femte graden lär saknas i Sverige. Sjätte graden arbetar i verldsstorlogen och sammanträder hvart annat år.
Utom Goodtemplarorden och det gamla Svenska nykterhetssälskapet, arbetade i Stockholm vid utgången af årtiondet:
Templarorden, grundad 1883, fullkomligt lik den förre, med en lifförsäkringsanstalt. Medlemmarnes antal är omkring 10,000, och orden har en tidning som heter »Templarn»;