Sida 85
värdshuslifvet, var det otvifvelaktigt Wilhelm Davidson som redan för mer än tre årtionden sedan gaf första signalen.
En mycket besökt källare i nyare stil är Runan vid Brunkebärgstorg och en nutidsrestaurant som vunnit uppmärksamhet är Café-restaurant Anglais vid Stureplan på en af nya Stockholms lifligaste punkter, men i framtiden otvifvelaktigt af ännu större betydelse i storstadsrörelsen. I ungefär enahanda stil uppstår den ena restauranten efter den andra, t. ex. National, som nu flyttat in i den våning i hörnet af Regeringsgatan och Herkules backe som senast innehades af »Tysta Mari», men under de första tiotalen af vårt århundrade af »Franska värdshuset», en då för tiden mycket bekant restaurant. Till samma afdelning hör Café-restaurant Métropole i hörnet af Hamngatan och Beridarebansgatan. Öfver alt på dessa ställen finner man en tillmötesgående »kappfångare», ständigt fint dukade bord, flink uppassning och anspråk på drickspengar, dock med undantag af Runan och Métropole, där betjeningen aflönas och är förbjuden att taga mot någon vedergällning af gästerne.
En restaurant som har sin egen karaktär är Jones’ Grillrum, i engelsk stil, vid Jakobstorg, men som ock liknar sig vid Bouillons-Duval i Paris, ehuru det har föga likhet med dessa »ångkök», är finare men med mycket mindre utrymme.
På ett annat sätt karaktäristiskt är Café du Bazar, det gamla namnet på det kafé som i bazarbyggnaden å Norrbro för nära femtio år sedan öppnades af F. De la Croix.
»Hvar skola vi äta i dag?» säger en af Stockholms finsmakare till en vän med likartade intressen. »På Grand eller Operakällaren?»
»Jag tror, att vi gå till Stoehr», föreslår den andra finsmakaren.
Förslaget vinner genast bifall, och man vandrar till nyss nämda kaférestaurant hvilken sedan några år innehafves af F. D. A. Stoehr. Lägenheten är ej stor, men fintligt anordnad. Man slår sig ned i ett af de små kabinetten som icke äro annat än några enkla afplankningar af den forna stora kafésalen. Man har utsigt öfver en stor del af Norrbro och hela Gustaf Adolfs torg, äkta stockholmskt, men i afplankningarna bredvid höras främmande språk. Det är ett mellanfolkligt värdshus af första ordningen, där man alltid finner en utmärkt lagad plat du jour till måttligt pris samt kan, mot högre betalning, förskaffa sig hvilka läckerheter som hälst.
Hr Stoehr, född tysk, men sedan många år stockholmare, är själf en ovanligt skicklig kock och var länge chef de cuisine hos grefve W. von Scheel-Plessen, danskt sändebud i Stockholm. De stockholmare som för ett par årtionden sedan hade nöjet att vara inbjudna till nämde sändebuds gästvänliga salonger i f. d. Braheska huset vid
