Nya Stockholm

Nu frambäres matsedeln, en stor svart trätafla som sättes upp på väggen och som i läslig kritskrift meddelar hvad stället har att bjuda på till middag. Denne kan intagas när som helst mellan kl. 12 och 6.

Låt oss läsa denne matsedel, nedanför hvilken gästerna nu skocka sig:

Fläsksoppa, Sviskonsoppa, Risgrynsvälling, således tre olika soppor efter 12 öre portionen. Fläsksoppan tyckes vinna lifligaste efterfrågan. Vidare:

Id med pepparrot, Kallops, Griljerad oxbringa, Ugnstekt gris, Rimmadt svinhufvud, Gödkalfstek, Lamm ... det tager aldrig slut, tyckes det, med lockande rätter.

Portionen kostar 25 eller 35 öre och är ganska stor samt renligt och väl lagad. Stoehr lagar visst bättre, det är nog sant, Operakällaren, Rydbergs, Grand Hôtel också, och sällskapet är på dessa ställen af ett annat slag, men bolagskrogen är sannerligen icke att förakta. Vi ha för närvarande 67 sådana krogar i Stockholm. För hundrafemtio år sedan utgjorde krogarnes antal åtta hundra, och då hade vår hufvudstad knapt 70,000 invånare.

Den kanske allra vigtigaste skillnaden mellan gamla och nya Stockholm är att det senare går oupphörligt framåt uti, vi skola måhända ej säga absolut nykterhet, men åt minstone inskränkande af bränvinsförtäringen. I det memorial som dåvarande sekreteraren i öfverståthållare-ämbetets kansli, nu mera polismästaren S. Rubenson 1884 öfverlemnade till la Commission pénitentiaire internationale och som finnes infördt i komiténs i Roma och Neuchâtel tryckta bulletin för augusti nämda år meddelas en intressant historik öfver bränvinsfrågan i Sverige och synnerligen i Stockholm. Där erinras bland annat, att då man i medlet af 1700-talet hade här i hufvudstaden en krog på 67 invånare, hade man på 1880-talet en på 2,726. Under de få år som sedan dess förflutit har siffran ännu mer förbättrat sig, ty hr Rubenson räknar 70 krogar på 190,800 invånare, då vi nu ha blott 67 på 220,000.

Länge hade man i Stockholm önskat, att bränvinsminuteringen och utskänkningen skulle öfverlåtas åt ett bolag som lemnade säkerhet för att försäljningen icke förskaffade bolagets delegare annan vinst än skälig ränta på deras i företaget nedlagda penningar. Men saken var i anseende till åtkilliga åt enskilda upplåtna rättigheter icke så lätt att genomföra. Då, i april 1865, stadsfullmäktige tillsatte en komité för frågans utredande, funnos, förutom 40 utminuterings- och 103 bortauktionerade utskänkningsrättigheter, 367 andra äldre rättigheter, af hvilka 135 voro grundade på burskap och hvilkas innehafvare således voro borgare i staden. Denna komité var första steget till genomförande af det s. k. »Göteborgssystemet», som egentligen borde heta »Jönköpingssystemet», emedan det icke var ursprungligt i Göteborg, men väl i Jönköping. Men det tålde många år och kostade stora ansträngningar samt äfven betydliga penningesummor, innan systemet kunde här genomföras.

Sedan den första komitén utredt frågan om de olika rättigheternas natur och möjligheten att aflösa dem, men år 1875 ännu funnos 146 rättigheter, af