Sida 815
6. Tiden efter inbördeskriget.
att en indianagent af den vanliga typen tillsattes och styrelsen fråntogs militärbefattningen. De vanliga missbruken fingo der-efter snart insteg, de mindre väl sinnade bland indianerna öfver-gåfvo arbetet och begynte ånyo tillvärka samt förbruka “tiewin“, och snart derpå föröfvades några brott af druckna Apacher, livil-ka för att undandraga sig omedelbart straff flydde från reservationen och började en ny period af mord och plundring. En mängd yngre krigare slöto sig till de första upproriska, och följden blef ett nytt, långvarigt och mödosamt fälttåg, hvilket dock ändades med rödskinnens fullständiga besegrande.
En del af stammens medlemmar hade dock stannat kvar på reservationen och fortsatt att lefva på samma sätt som förut,, be-yisande, att till och med under dålig styrelse framsteg voro möjliga, blott grunden lagts på riktigt sätt och varit god. Inom San-Carlos-reservationen i Arizona ha de der boende Apacherna betydligt öfver ett tusen acres jord under odling, från hvilken de skörda såväl korn som majs, tillsammans bortåt ett par miljoner pounds, samt ega dessutom omkring två tusen stycken nötkreatur jemte rätt stora fårhjordar.
Den andra, s. k. White Mountain-reservationen, för Apache’r ligger också inom Arizonas gränser och bebos af omkring ett tusen sex hundra Sierra Blanca Apache-indianer, hvilka redan i flera år helt och hållet försörjt sig själfva med afkastningen af sin jord och sin boskapsskötsel. De hafva öfver tvåtusen acres jord under odling och skörda omkring fyra miljoner pounds majs, något korn samt därjämte en mängd frukt och grönsaks-växter, såsom pumpor, meloner, bönor, sötpotatis o. s. v. Männen arbeta numera likväl som kvinnorna på fälten och synas ha på fullt alvar beslutit att lära sig den hvita mannens vägar och metoder, medan barnen i åtskilliga skolor åtnjuta undervisning såväl i engelska språket som i vanliga skolämnen samt därjämte i olika yrken och färdigheter. Framstegen bland Apache’ma ha visst icke varit lika snabba under militärisk styrelse, men själfva det faktum, att dessa indianer, trots det att en förändring till det sämre egt rum i ledningen af deras angelägenheter, förmått fortsätta på den* väg af framåtskridande de en gång inslagit, bevisar bätre än alt annat, att till och med de alra vildaste och för civilisation minst emottagliga af Amerikas indianer kunna småningom förmås att antaga samma seder och att föra samma lefnadssätt som landets hvita medborgare. Att hoppas är därför, att de återstående indianstammarna skola kunna räddas från undergång och sålunda prestera ett nytt bevis för, att vår tids
Källa: Project Runeberg ·
