Amerikas Förenta Stater

vaxterna, och därjämte ega Navajo-indianerna fyratiotusen hästar, ett par tusen stycken nötkreatur samt 6'fver en miljon stycken får. Deras hyar bestå af ytterst konstlösa hus, uppförda af pålar, sten och torf, runda till formen, utan fönsteröppningar samt försedda med öpna rökhål i taket. Orsaken till, att Navajo-indianerna icke bygga bätre hus, ligger i deras obetvingliga motvilja mot att beträda en plats, där någon aflidit. Dör någon i en „högan“, såsom de benämna sina hus, så låter man liket förbli där och begrafver det genom att taga bort stödjepålarna, så att stenarna och jorden falla öfver den aflidne. Månggifte praktiseras rätt almänt och förbjudes icke af Navajo-indianernas religion, hvars egendomliga och mystiska ceremoniell med största omsorg hemlighålles. Vidkommande åsikterna om egendom äro Navajo’erna kommunister af moderat slag, besittande enskild egendom men anseende sig skyldiga att till en viss grad dela denna med behöfvande och egendomslösa medlemmar af stammen. Den mest utbredda lasten är spel, hvaråt alla Navajo-in-clianer med passion egna sig, så snart de hafva någonting att spela bort. Deras skicklighet i tillvärkandet af väfnader, hvari-bland de s. k. Navajo-filtarna äro de mest bekanta, har skaffat stammen ett namn för handtvärksskicklighet och en marknad för detta slags tillvärkningar i alla de västra och nordvästra staterna. Koppar- och silfverarbeten, vitnande om såväl skicklighet som smak, tillvärkas också af Navajo-rödskinnen och säljas förnämligast såsom kuriositeter och souvenirer i de angränsande staternas städer.

I almänt antropologiskt afseende äro väl Pueblo-indianerna de mest intressanta bland Förenta Staternas indianstammar och utgöra sedan åtskilliga år ett föremål för trägna studier af forskare och vetenskapsmän, livilka dock så till vida icke lyckats komma till öfverenstämmande åsikter om deras förhistoria. Att de tillhöra den stora toltek-familjen eller rasen, torde väl få anses såsom tämligen säkert och likaså, att de från trakter längre i nordväst småningom drifvits till sina nuvarande boningsplatser af andra mera krigiska stammar. Men hvar dessa ursprungliga boningsplatser legat och hvilka trakter Pueblo-indianerna samt de med dem besläktade stammarna successivt bebott, därom kar ännu ingen visshet erhållits och kommer väl knappast någonsin att nås. Att de fordom bebott ett långt mera vidsträckt område än för närvarande, antages af de flesta forskare, men de finnas nog också, som hålla före, att de ruiner af byar och städer, man upptäckt, jcke alla bebotts samtidigt utan under olika perioder,