Sida 904
Järnvägarne i Förenta Staterna
premiefonden, emedan i sådant fall Southern Pacific-bolaget skulle vägrat att befordra deras varor. Några försökte visserligen undgå denna fara genom att lämna anonyma bidrag till fonden, hvilken drefs upp till ett par hundra tusen dollars. Men då namnen på flera af dessa anonyma tecknare snart blefvo bekanta för Southern Paeific-bolagets direktörer och vederbörande omedelbart utsattes för allehanda trakasserier, blef det slut på vidare teckningar och därmed slut på hela planen att åstadkomma en hälsosam konkurrens.
Förenta Staternas kongress såg sig slutligen föranlåten att inskrida för att göra slut på det ofog flera af de stora järnvägsbolagen bedrefvo i och genom den skilnad de gjorde mellan olika stater, orter och till och med individer. Men trots stiftandet af den s. k. interstate commerce law, enligt hvilken det vid strängt ansvar förbjudes järnvägsbolagen att göra någon sådan skilnad, som of van antydts, fortfar den af färspolitik lagen af ser alt ännu, till alt utom fördel för affärsvärksamketen i landet. Stora fabrikanter och andra, som i större utsträckning anlita järnvägarna, kunna sålunda lätteligen skaffa sig rabatter, fraktnedsättningar och fribiljetter såväl för sig själfva som för sina familjer, medan det stora flertalet affärsmän måste betala fulla pris och sådana på orter, där ingen järn vägskonkurrens råder, till och med ofta få lof att betala öfverpris för de tjänster, järnvägsbolagen göra dem. Dessa ha sålunda icke obetingadt varit till fördel för affärsutvecklingen på alla orter, om de också gjort ofantligt mycket för det stora helas framåtskridande. En smula mindre frihet och något mindre skarp konkurrens vore otvifvelaktigt till almän fördel, och därför är det ingalunda utan skäl man alt oftare fram-stält yrkandet, att järnvägarna i sin helhet borde underkastas något slags kontroll från regeringens sida.
Om hälst hufvudlinjerna kunde ställas under gemensam förvaltning beträffande fraktsatser och passageraretrafik, så att likartade pris blefve regeln och trafiken fördelad t. ex. i förhållande till det antal mil järnvägsspår de olika bolagen ega, så vore otvifvelaktigt därmed en stor fördel vunnen för den stora publiken. Men då det på samma gång blefve oeftergifligt nödvändigt, att — för undervikande af missbruk — en sådan gemensam järn-vägsförvaltning stäldes under fullständig och ovilkorlig officiell kontroll, är det föga troligt, att någon sådan plan någonsin kommer att utföras. Amerikanarne äro altför måna om oinskränkt frihet i alla afseenden för att godvilligt underkasta sig någon auktoritets ingripande i sina affärer och hålla därför hälre till
Källa: Project Runeberg ·
