Lärobok i sjukgymnastik

SK ÅKNING.

103

rörelsegifvarnes axlar och intager frainfallställningen. En rörelsegifvare står framom och lägger flatsidan af sina händer på sidorna af rörelsetagarens bröst i höjd med mellangärdet, och sätter hans bröst i skakning under det de andra båda rörelsegifvarne resa honom upp.

Denna uppresning under skakning upprepas 5—8 gånger.

3. Spändstående bröstskakning.

En rörelsegifvare, stående framom rörelsetagaren, lägger en hand på hvar sida om hans bröst, i höjd med mellangärdet och verkställer med korta pauser skakningen förnyade gånger (5 — 10).

4. Famnspändstående bröstskakning.

Bröstskakning användes mot andtäppa, vare sig att denna är af nervös beskaffenhet eller beroende af lungemfysem, lungkatarr, hjertlidande eller blodbrist.

5. Halfliggande ländstrykskakning.

Utföres som ländstrykning med tillägg af skakning. Verkar lifvande både på bröstet och underlifvet.

6. Krokhalfliggande v. underrefbenskakning.

Rörelsegifvaren ställer sig vid sidan af rörelsetagaren och trycker sina lindrigt böjda fingrar under hans refbenskant på venster sida för att göra en tryckskakning å ventrikeln. Händerna flyttas så, att skakningen berör hela venstra hypochondriet. Rörelsen omvexlar vanligen med knådning och strykning öfver nämnda ställe.

Användes mot dyspepsi, kronisk magkatarr, cardialgi.

T. Krokhalfliggande tvärmagskakning.

Rörelsen utföres vanligen af två gymnaster, en på hvardera sidan om rörelsetagaren. Dessa lägga hvardera en hand på rörelsetagarens mage öfver nafveltrakten och utföra, skakningsrörelsen med dessa förnyade gånger med korta pauser.

Användes mot tarmkatarr och kolik.