Lärobok i sjukgymnastik

104

RÖRELSERNA.

8. Slappsittande sidskakning.

Rörelsetagaren sitter på en stol eller på tvären af en hög plint. Tvenne rörelsegifvare, en framom och en bakom, lägga flatsidan af sina händer på hvar sida öfver rörelsetagarens höfter och åstadkomma en skakning genom en hastig ryckning åt motsatta sida af de på olika sidor öfver hvarandra placerade händerna. Skakningen afbrytes genom korta pauser.

Rörelsen verkar retande och lifvande såväl på mellangärdet, lungorna, som ock på mage och tarmar.

9. Krokgrenhalfliggande perineiskakning.

Rörelsegifvaren intager en lämplig ställning i förhållande till rörelsetagarens utgångsställning och åstadkommer med spetsarna af de lindrigt böjda och mot hvarandra vända fingrarne en skakning i perinealtrakten. Rörelsen användes mot prolapsus ani m. m.

d) På hufvudet och halsen.

1. Stupgrensittande ryggresning under näsrotskakning.

Rörelsegifvaren, stående vid sidan af rörelsetagaren, lägger sin ena hand på hans hufvud och fattar med den andra tag om hans näsrot nemligen med tummen på ena sidan och de öfriga fingrarne på den andra. Under uppresningen göres skakning å näsan, h varvid fingrarne glida nedåt mot spetsen. Efter skakningen göres en hackning öfver sinus frontales.

Användes mot snufva och näsblödning.

2. Stående eller sittande luftstrupshufvudskakning.

Rörelsegifvaren fattar med tummen på ena sidan, med pek- och långfingret på den andra om luftstrupshufvudet och gör skakning, omvexlande med strykningar.

Användes vid katarr i luftstrupshufvudet.