Lärobok i sjukgymnastik

SLAGANFALL.

161

Symptom. Är blödningen af någon betydlig mängd, upphäfves ledningen till och ifrån bjernan, så att känslolöshet och förlamning uppkomma. Blödningen kan vara så hög-gradigt att medvetandet försvinner, liksom känsel- och rörelseförmågan; andedrägten blir stånkande, och döden kan följa efter få timmar eller dagar.

Men vid mindre blödningar kan medvetandet vara fullständigt eller ofullständigt borta endast för en stund och sedan återkomma. Svaghet eller förlamning uppkommer i ena sidan, motsatt den sidan i bjernan, hvarest blödningen inträffat, hudkänseln öfver de förlamade delarne är vanligen mer eller mindre förminskad. Ena ansigtshalfvan hänger mer eller mindre slapp, tungan dragés på sned, talet är långsamt och sker med större eller mindre svårighet.

Diagnos. Diagnosen gör sig således sjelf.

Prognos. Förbättringen är olika, men fortskrider i allmänhet långsamt.

Behandling. Behandlingen har två uppgifter, nemligen att söka förebygga förnyade anfall och att förbättra tillståndet.

Rörelserna inskränkas derför ej uteslutande till den lama armen eller det lama benet, utan de böra rättas efter kroppstillståndet i dess helhet. Är fullständig lamhet förhanden, är gymnastiken på de lama delarne inskränkt till några passiva rörelser. Exempel på en behandling vid förlamning i högra armen och benet:

1.

1. Sitt. bröstlyftn.

2. Hlfligg. gr. rulln. (båda benen).

3. Sitt. h. a. rulln.

4. Hlfligg. fotrulln. (båda fötterna).

5. Sitt. h. handleds- o. fingerrulln.

6. Hlfligg. h. bennervtryckn.

7. Sitt. h. a. nervtryckn.

8. Se n:o 3.

Hlfligg. h. benskakn.

10. H. fmnsitt. h. a. skakn.

11. Motst. längdrygghackn.

Sjukgymnastik.