Lärobok i sjukgymnastik

Kil'

LOKALA SJUKDOMAB.

Om någon rörelseförmåga finnes eller der den återkommit i de förlamade delarne böra aktiva rörelser användas.

2.

1. Sitt. bröstlyftn.

2. Hlfligg. gr. rulln. (båda benen).

3. H. fmnsitt. h. a. rulln.

4. Hlfligg. h. fotböjn. o. strckn.

5. H. fmnsitt. h. a. nervtryckn.

6. Hlfligg. b. bennervtryckn.

7. Sitt. h. a. böjn. o. strckn.

8. Mottyngdlut. ryggresn.

9. Hlfligg. h. kn. böjn. och strckn.

10. Fmnsitt. h. a. o. fingerskakn.

11. Högridsitt. bålrulln.

12. Hlfligg. h. benskakn.

13. Motst. längdrygghackn.

Ganska ofta besväras dessa sjuka af trög stolgång, och rörelser böra då med hänsyn härtill användas, såsom korsbensbultning, tvärmagstrykning m. fl., allt efter behofvet.

Gymnastiken förefaller dessa sjuka vanligen angenäm, emedan de känna sig varmare derutaf och erfara en lifvande inverkan. Gymnastiken måste naturligtvis rättas efter krafttillgångarne hos dessa sjuka, och då elektricitet äfven användes, bör denna och gymnastiken ej tagas strax efter hvarandra.

Någon hastig förbättring af rörelseförmågan får man i dessa fall ej vänta, och förbättringen är vanligen långsammast hos armen, men genom vår ihärdighet vinnes mycket.

Blodpropp (embolus) i någon hjernarter är till sina följder temligen lika med föregående sjukdom.

Inom bjernans arterer kan genom förändringar uti deras väggar, såsom genom fettafsättning, dess lumen förminskas och slutligen fyllas, eller ock kan någon lösryckt del af de på kärlväggen bildade afsättningarne flyta med blodet och slutligen tillproppa kärlets lumen.

Men enligt gjorda iakttagelser uppkommer i de flesta fall blodpropp i hjernan genom fasta substanser, hvilka bildat sig på det inre af hjertväggarne och vanligast på valvlerna, samt lösryckta, föras med blodströmmen till någon hjernarter, oftast till arteria cerebri media.