Sida 300
Skolios och dess behandling med sjukgymnastik
300
LOKALA SJUKJJO.MA1I.
åt höger; de öfriga hade den öfre och större åt höger, den undre åt venster. Den öfre begränsade sig vanligen till större eller mindre utsträckniug inom bröstkotorna, den undre inom ländkotorna och endast vid några få fall deltogo de nedersta bröstkotorna i bildandet af den nedre kurvan. Hos en och annan fans jemte de större kurvorna en mindre i hals- eller i sakralregionen eller i båda.
I 326 undersökta fall hade ryggraden endast en enkel utbildad krökning, men i flera förefans en ringa antydan till en sekundär motkrökning. Den sekundära krökningen åtföljer den primära efter längre eller kortare tid, men icke sällan kvarstår den enkla krökningen betydligt lång tid. Den är vanligast i ländkotorna, men intager någon gång flera af bröstkotorna, och bågen får en betydlig utsträckning i längd med bibehållande af jemförelsevis ringa djup. Af de 326 fallen hade 280 krökningen åt venster, och der en antydan till en motkrökning kunde märkas, var den åt höger och skulle således efter utbildningen antagit den vanliga S-formen. I 46 fall hade en krökning med konvexiteten åt höger börjat.
Genom iakttagelse af de här upptagna 900 fallen af skolios synes, att den så öfvervägande utbildar sig S-formig med öfre konvexiteten åt höger och den undre åt venster, att andra former kunna nära nog betraktas som undantag. Äfven om skoliosen någon gång af sig sjelf afstannar inom något af de olika utvecklingsstadierna, så företer den en tydlig tendens att utveckla sig till de svårare stadierna med de mindre eller större pathologiskt-anatomiska förändringarne.
3. Skoliosens orsaker.
De bestämda och ganska likformiga symptom under h vilka skoliosen uppträder leda lätt till den föreställningen, att de orsaker, som betinga dessa också måste vara af en viss likformighet med hänsyn till deras verkningssätt. I denna fråga bryta sig likväl många olika åsigter emot hvarandra. De skiljaktiga uppfattningarne af skoliosens orsaker synas härleda sig derifrån, att somliga anse att rörelseverktygens passiva delar såsom ben, brosk, och senband mest bidraga till upprätthållandet af ryggradspelaren, andra deremot förlägga hela
Källa: Internet Archive ·