Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 30
Originalsida 30
Originalsida 30
Originalsida 31
30–31

Sida 30

I. Rörelsernas utgångsställningar

30

RÖRELSERNAS UTGÅNGSSTÄLLNING AR.

3. Ha/fknästående.

Här stöder blott det ena underbenets framsida på redskapet, medan det andra benets fot stöder på golfvet. Fig. 40.

Genom den gång- och halfknästående ställningen blir det oss möjligt att med vissa rörelser åstadkomma en bestämdare inverkan på ljumsken och den bäckensida, som motsvarar det bakre knäet i gång- och det stödjande knäet i halfknästående ställningen.

Genom den grenknästående ställningen fixerar man bäckenet kraftigt; bestämdhet och koncentration vinna derför de från denna utgångsställning utförda rörelserna.

b) Med öfre extremiteterna.

1. Vingknästående.

2. Tankknästående.

3. Hvilknästående.

4. Sträckknästående.

5. Halfsträckknästående.

Dessa armarnes utgångsställningar, liksom deras olika inverkan, äro i det föregående redan förklarade.

c) Med bålen.

1. Bågknästående.

2. Sidbågknästående.

3. Vändknästående.

Hufvudrörelser förekomma sällan i knästående ställning.

Benens och armarnes härledda utgångsställningar kunna förenas till nya utgångsställningar t. ex.:

Sträckgrenknästående. Halfsträckgrenknästående. Vinggrenknästående. Hvilgrenknästående, o. s. v.

Fig. 40.

Källa: Internet Archive ·