Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 57
Originalsida 57
Originalsida 56
Originalsida 57
56–57

Sida 57

Vridning

VRIDNING.

57

och på denna onigifvande kärl och derifrån utspringande nerver ; vidare på respirationen, cirkulationen och digestionen, olika efter olika utgångsställningar, samt slutligen på bålens muskler äfven olika efter olika utgångsställningar.

Här skola de vanligaste vridningsrörelserna omnämnas.

1. Vingbågslutstående vexelvridning*

Ytterkanterna af fötterna böra hafva stöd; rörelsegifvaren står bakom och gör motstånd framom på den ena och bakom på den andra axeln. Fig. 69.

2. Vingbåggrenstående vexelvridning.

3. Vingbåggångstående framvridning. Axeln, som är motsatt benet i gångställning, framvrides,

4. Vinghalfsträckvändstående framvridning.

Rörelsegifvaren står bakom rörelsetagaren och fattar med ena handen om hans handled och lägger den andra bakom den andra axeln, hvarefter framvridningen och motståndet göras i likhet med föregående.

5. Vinghalfsträckgrenstående framvridning.

6. Vinghalfsträckgångstående framvridning.

Den sträckta armen och det gångstående benet äro hvarandra motsatta.

* »Vingfäste», som förekommer sft vanligt vid rörelser, behöfvcr derför ej alltid nti rörelsebehandlingar betecknas.

Fig. 69.

Källa: Internet Archive ·