Sida 56
Vridning
56
RÖKELSERNA.
ställning under motstånd vid handen, så blifva äfven handens pronatorer och supinatorer verksamma vid rörelsen.
1. Halfsträcksittande armvridning {med sto/).
Rörelsetagaren fattar om mellersta delen af en staf, å hvilken motstånd göres af rörelsegifvaren. Rörelsen kan omvexlas på så sätt, att rörelsegifvaren verkställer vridning under motstånd af rörelsetagaren. Rörelsen utföres på samma sätt vid famnsittande ställning.
Rörelsen användes hufvudsakligen mot stelhet i axelleden y vid abnorm innervation uti armmusklerna såsom vid skrifvarekramp ; den kan äfven användas såsom afledande från hufvudet och bröstet.
c) Med bålen.
Liksom vid böjning af bålen beror vridningen af rörligheten mellan de olika kotorna. Bålens muskler samverka på ett egendomligt sätt vid vridning. Flertalet af bålens muskler går med riktningen af sina muskeltrådar spiralformigt omkring bålen. Häraf blir deras samverkan nödvändig vid vridning. Om vridning af bålen göres under motstånd af biträdets ena hand framom ena axeln och den andra bakom andra axeln, så samverka flertalet muskler på främre sidan af bålen att öfvervinna motståndet framom axeln eller att vrida axeln framåt, och samtidigt samverka flertalet muskler på bakre ytan af bålen att vrida motsatta axeln bakåt.
Genom olika utgångsställningar för dessa vridrörelser kan denna samverkan betydligt modifieras, så att en starkare muskelverkan uppkommer än på bakre, än på främre ytan; men en samverkan på ofvan förklarade sätt gör sig dock alltid mer eller mindre gällande.
Vridning kring bålens längdaxel kallas vexelvridning, om den sker omvexlande med båda sidorna; sker vridningen ett flertal först med ena sidan och sedan med den andra, så kallas den framvridning.
Den gemensamma inverkan af vridning öfvergår, såsom redan förut blilvit antydt, på ryggkotorna, på ryggmärgen
Källa: Internet Archive ·
