Sida 55
Vridning
VRIDNING.
55
längdaxel, sjelffallet så långt knäleden medgifver rörelsen på detta sätt.
Vridning kring hela benets längdaxel tillåter höftleden såsom fri (mångaxlad) led. — Denna vridning utföres bäst i halfliggande ställning.
1 Halfliggande benvridning {utåt och inåt).
Rörelsegifvaren sätter sig midt emot rörelsetagaren, så •att denne med raka ben kan stöda hälarna på rörelsegifvarens knä. Rörelsetagaren vrider samtidigt fötterna utåt och inåt under afpassadt motstånd af rörelsegifvaren. Rörelsen kan äfven utföras med en fot i sender.
Rörelsen användes vid stelhet i höftlederna eller vid svaghet i de muskler, hvilka åstadkomma denna vridning. Rörelsen är äfven afledande isynnerhet mot sjukdomar uti bäckenorganen.
b) Med öfre extremiteterna.
Vridning kan ske uti lederna mellan fingrarna och mellanhandsbenen. Härvid fattas om fingret och vrides omvexlande från den ena sidan till den andra. Rörelsen kan blott utföras passivt och vara af betydelse vid stelhet i nämnda leder.
Handen kan vridas inåt och utåt genom radialbenets vridning kring ulnarbenet. Rörelsen kan utföras i sittande ställning med krökt underarm under motstånd af rörelsegifvaren, som fattar antingen omedelbart i rörelsetagarens hand eller uti en staf (en half aln lång), som rörelsetagaren håller i handen.
Rörelsen användes vid svaghet i pronatorer och supinatorer. Är svagheten inskränkt till ett af dessa muskelpartier, så användes rörelsen naturligtvis endast för detta. Den användes mot stelhet i hithörande leder samt mot kyla i händerna.
Vridning af öfverarmen uti axelleden sker af muskler, som hafva sitt säte på bålen och skulderbladet, men ha fäste äfven på öfre delen af öfverarmen. Vrides armen i sträckt
Källa: Internet Archive ·
