Tillbaka Read Runeberg

Lärobok i sjukgymnastik

Originalsida 38
Originalsida 38
Originalsida 38
Originalsida 39
38–39

Sida 38

I. Rörelsernas utgångsställningar

38

RÖRELSERNAS! UTGÅNGSSTÄLLNINGAR.

13. Bågsidbenliggande.

Skall böjningen göras åt höger, så stödes venstra benets sidoyta mot redskapet och vid vensterböjning deremot det högra benets sida, bålen intager sidbågställning såsom fig. 55 visar.

Detta är en vigtig utgångsställning vid ensidig ryggradskrökning, och då den verkar på ena sidans muskler kan den således utsträcka ryggraden mest genom sammandragning af den konvexa sidans muskler.

Fig. 55.

Från den hängande grundställningen härledda grundställningar.

1. Häfhängande.

Händerna fatta uti lodlinor eller annat redskap, och armarne höjas i häf ställning — öfverarmarne i höjd och linie med axlarne, underarmarne lodrätt uppåt och i rät vinkel till öfverarmarne — hvarvid kroppen upplyftes från golfvet.

Ställningen verkar kraftigt på armarnes böjmuskler samt på bröstet.

2. Krokhäfhängande.

Armarne som i föregående ställning hvarefter benen böjas, så att låren bilda rät vinkel till bålen och underbenen till låren.

Ställningen verkar som föregående på armar och bröst, samt derjemte på underlifvet. För svaga personer äro dessa ställningar för mycket ansträngande.

Källa: Internet Archive ·