Sida 231
1. Kolonialtiden och republikens första dagar
FÖRENTA STATERNA. 231
nierna antagna sjelfständighetsförklaringen, hvari frihets- och jemlikhetsidéen för första gången fick klart uttryck.
Emellan dessa båda dagar (den tjuguförsta November 1620 och den fjerde Juli 1776) ligger en visserligen icke lång men likväl innehållsrik historia, "full af nöd och faror, försakelser och hjeltemodig ståndaktighet, nämligen historien om grundandet af ett nytt samhälle, hvilket, oberoende af medeltida förutsättningar, genast började med det, hvartill de europeiska falken ännu icke hunnit, ett jemlikhetens borgarvälde med religiös och politisk sjelfbestämning." Utvecklingen af detta samhälle innebar någonting öfvervägande nyktert, säger. en författare. Det har allt igenom varit riktadt på praktiska mål och måste så hafva varit. Visserligen saknade icke lifvet sin ideella sida, men denna gick fullständigt upp i en religiositet, hvars puritanskt dystra skaplynne stod i skarp strid med allt, som förskönar och smyckar lifvet. Moderlandets puritanisni hade i nybyggena öfvergått till en jernhård kärfhet, men man måste erkänna, att blott sådan den var kunde den bringa sitt stora verk till fullbordan. Om den gaf unionens hela äldre historia en viss dyster enformig prägel, saknade den dock icke all romantik. Det omätliga hafvet, den förtrollande ensligheten i urskog och på prärie, praktfulla insjöar, oändliga floder, en stundom sparsam, stundom yppig växtlighet — ailt detta kunde icke underlåta att göra intryck på menniskosjälen. Härtill kom den farans poesi, som åtföljer nybyggarelifvet i urskogen, det friska, fria jägarlifvet i skog och mark med sina umbäranden, ansträngningar och enkla fröjder, vidare de djerfva upptäcksfärderna i den hemlighetsfulla aflägsna vestern, jagten på buffel och andra djur och striderna med de listiga och i utbrottet af sitt raseri ytterst grymma infödingarne. Krigen med indianerna, som i flera mansåldrar fortsattes och äro rika på äfventyrliga drag, tragiska och djupt rörande händelser, bilda -^ säger en författare — den egentliga hjelteåldern i Nordamerikas historia och hafva helt naturligt blifvit ett hufvudämne för dess unga skaldekonst.
Vi få således antaga att detta fria, friska naturlif var högeligen egnadt att i folkets bröst väcka och vårda den okuf-
Källa: Internet Archive ·
