Sida 113
SEXTONDE KAPITLET.
Columbiaden.
Hade väl gjutningen lyckats? Man måste inskränka sig till gissningar. Emellertid bjöd allt, att man skulle tro på en lycklig utgång, emedan formen hade uppslukat hela metallmassan, som renats i ugnarne. Huru dermed än förhöll sig, var det omöjligt att ännu på lång tid med noggrannhet förvissa sig derom.
Då major Rodman göt sin kanon på ett hundra sextio tusen skålpund, behöfde han icke mindre än fjorton dagar för att afkyla den. Huru länge skulle då den vidunderliga Columbiaden, som var omgifven af sina rökhvirflar och värnad genom sin starka hetta, dölja sig för sina beundrares blickar? Det var svårt att bestämma detta.
Otåligheten hos Gun-clubs medlemmar blef under denna tidrymd satt på ett hårdt prof, men man kunde icke hjelpa det. J. T. Maston blottstälde sig till den grad, att han var nära att stekas. Ännu fjorton dagar efter gjutningen uppstego väldiga rökpelare mot himlen, och marken brände under fötterna på en omkrets af två hundra steg omkring Stones-Hills spets.
Dagar försvunno och den ena veckan följde på den andra, men ännu hade man ej funnit något medel
