Sida 145
TJUGONDE KAPITLET
Anfall och försvar.
Det tycktes, som om öfverläggningen härmed borde vara afslutad, men då rörelsen lagt sig, hörde man dessa ord, som uttalades med stark och allvarlig röst:
— Skulle talaren nu, sedan han länge och väl öfverlemnat sig åt fantasien, vilja återgå till sitt ämne, uppställa färre teorier och behandla den praktiska sidan af sitt dåraktiga företag?
Allas blickar riktades mot den person, som talade sålunda. Det var en mager, torr man med en kraftfull figur och enligt amerikanskt bruk klipt skägg, som räckte långt under hakan. Han hade så småningom lyckats tränga sig igenom församlingen, så att han nu stod bland de främsta åhörarne. Der stod han nu med korslagda armar och betraktade oafbrutet med djerf och eldig blick mötets hjelte. Sedan han framstält sin fråga, teg han och tycktes ej bekymra sig om de tusentals blickar, som riktades mot honom, ej heller om det sorl af ogillande, som hans ord uppväckt Då svaret lät vänta på sig, framstälde han ånyo sin fråga med samma tydlighet och bestämdhet och tillade:
— Vi äro här för att sysselsätta oss med månen och icke med jorden.
