Sida 87
TOLFTE KAPITLET.
Urbi et Orbi.
Sedan de astronomiska, mekaniska och topografiska svårigheterna väl voro undanröjda, återstod penningefrågan. Det gälde nu att anskaffa en högst ansenlig summa för att kunna utföra företaget. Ingen enskild person, icke ens en stat skulle kunnat förfoga öfver de erforderliga millionerna.
Ehuruväl företaget var amerikanskt, beslöt presidenten Barbicane att söka intressera hela verlden för detsamma och anhålla om hvarje nations finansiella medverkan. Det var hela jordens rättighet och skyldighet att taga del i angelägenheter, som rörde hennes drabant. Subskriptionen, som för detta ändamål öppnades, sträckte sig från Baltimore öfver hela verlden, urbi et orbi.
Denna subskription borde lyckas öfver all förväntan. Det gälde emellertid här att skänka, icke att låna summor. Verkan af Barbicanes meddelande hade icke stannat vid Förenta Staternas gränser; den hade framträngt öfver Atlantiska och Stilla oceanen och inkräktat på en gång Asien, Europa, Afrika och Australien. Observatorierna inom Unionen satte sig i omedelbar förbindelse med de främmande ländernas observatorier; några af dem, såsom i Paris, Petersburg, Cap, Berlin,
