Sida 182
TJUGOFJERDE KAPITLET.
Teleskopet på Klippbergen.
Året förut den 20 Oktober, sedan subskriptionen var afslutad, hade Gun-elubs president till observatoriet i Cambridge öfversändt den summa, som erfordrades till förfärdigandet af ett stort optiskt instrument. Denna apparat, kikare eller teleskop, borde vara tillräckligt stark för att på månens yta göra synligt ett föremål, som hade på sin höjd nio fots bredd.
Det är en väsentlig skilnad mellan kikaren och teleskopet. Kikaren består af en tub, hvilken i sin främre ända har en positiv lins, som kallas objektiv, och i sin bakre en annan lins, som kallas okular, vid hvilket observatorn håller sitt öga. De strålar, som utströmma från det lysande föremålet, genomtränga den första linsen och bilda slutligen genom refraktion en upp- och nedvänd bild i sin focus. Man ser denna bild med okularet, hvilket tjenar som loupe. Kikarens tnb är då tillsluten vid hvardera ändan genom objektivet och okularet.
Teleskopets tub är deremot öppen i sin främre ända. De strålar, som utkastas från det observerade föremålet, intränga obrutna i tuben och träffa der en konkav metallspegel. Sedan träffa dessa reflekterade strålar en liten spegel, som återkastar dem mot oku-
