Sida 406
XXI. J. T. Maston lemnar Long’s Peak
svallvågornas rörelse fram och tillbaka, borde hon nästan förblifva orörlig.
I detta ögonblick lät maskiningeniören underrätta kaptenen, att ångan var tillräckligt uppe och att man kunde gå till sjös. Kaptenen lät tacka honom för detta angenäma meddelande. Sedan stälde han kurs nordnordost, och korvetten gick för full ånga mot San Franciscoviken. Klockan var nu 3 på morgonen.
Två hundra tjugo mil voro en bagatell för en sådan snällseglare som Susquehanna. På trettiosex timmar var detta afstånd tillryggalagdt, och den 14 December kl. 1,27' e. m inlopp korvetten i San Franciscoviken.
Vid åsynen af detta Unionens örlogsfartyg, som kom med största fart, ramponeradt bogspröt, skålad fockmast, kom den allmänna nyfikenheten i svallning. En sammanpackad massa intog snart kajerna för att åskåda landstigningen.
Sedan ankaret kastats, stego kaptenen, och löjtnant Bronsfield ned i en med åtta åror bemannad jolle, som pilsnabbt förde dem i land.
Då de kommo upp på kajen, voro deras första ord: "telegrafen"" De hade ej tid att besvara en enda af de tusentals frågor, som stäldes till dem.
Hamnkaptenen förde dem sjelf till telegrafstationen under ett omätligt tillopp af nyfikna.
Blomsberry och Bronsfield gingo in på byrån, medan massan höll på att storma porten.
Några minuter senare afläts en depesch till: l:o marinsekreteraren "Washington; 2:o Gun-clubs vice-president Baltimore; 3:o J. T. Maston Esq., Long's Peak, Klippbergen ; 4:o andre direktören vid observatoriet i Cambridge, Massachussets.
Depeschen var affattad i följande ord:
"Columbiadens projektil har nedfallit i Stilla haf-
Källa: Project Runeberg ·