Sida 85
XI. Florida och Texas
Vid dessa ord studsade Texas. — Amerikanare! — utropade det. — Äro vi det icke lika mycket som I? Blefvo icke både Texas och Florida upptagna i Unionen 1845?
— Det är sant, — svarade Times, — men vi tillhöra amerikanarne sedan 1820.
— Det tror jag visst, — genmälde Tribune, — sedan I varit spaniorer eller engelsmän i två hundra år, har man sålt er till Förenta Staterna för fem millioner dollars.
— Än sedan! — sade Florida. — Behöfva vi rodna derför? Köpte man icke 1803 Louisiana af Napoleon till ett pris af sexton millioner dollars?
— Det är skamligt! — utropade då de deputerade från Texas. — En eländig jordlapp som Florida vågar jemföra sig med Texas, som i stället för att låta sälja sig gjort sig sjelfständigt, som bortjagat mexikanarne den 2 Mars 1836, som förklarat sig för förbundsrepublik efter den seger, som Samuel Houston vann öfver Santa-Annas trupper vid San Jacintos stränder! Ett land, som frivilligt slutit sig till Amerikas Förenta Stater!
— Ja, emedan det hyste fruktan för mexikanarne! — svarade Florida.
Fruktan! Från denna dag, då detta ord alltför lifligt uttalades, blef ställningen odräglig. Man väntade, att de begge partierna skulle sammandrabba och mörda hvarandra på Baltimores gator. Man blef tvungen att bevaka herrar deputerade och följa alla deras rörelser.
Presidenten Barbicane visste icke, hvart han skulle taga vägen. Noter, handlingar, bref, uppfylda med hotelser, haglade i hans hus. Hvilket parti borde han taga? Hvad de olika ländernas jordmån, lätthet i kommunikationer och snabbhet i transporter beträffade, så kunde de begge staterna hafva lika stora anspråk.
Källa: Project Runeberg ·