Sida 48
Kroatien, konungarike i österrikisk-ungerska monarkien
hufvudfloderna. Varma mineralkällor finnas flerestädes, såsom vid Krapina och Varasd i norra K., Topusko nära staden Glina, Lipik (vid Pakrac) och Podborje (vid Daruvar) i Slavonien. Klimatet är på grund af landets läge i granskapet af Alperna och dess bergiga beskaffenhet icke varmare än i angränsande delar af det norr derom liggande Ungern, men i allmänhet mildt; bland kustbergen deremot göra de kalla luftströmmarna klimatet rått, och årstemperaturen är der 8--6° C. Denna del af landet är också utsatt för en våldsam vind, bora (se d. o.), som stundom omöjliggör all samfärdsel. Endast omkr. 16 proc. af landet äro improduktiv mark, men blott en ringa del af den produktiva användes till åkerjord. Skog upptager mer än 30 proc., ängar och betesmarker ungefär lika mycket. Åkerbruk och vinodling äro hufvudnäringar. Vinskörden uppgår till omkr. 2 mill. hl. årligen; mycket frukt odlas, i synnerhet plommon, hvaraf ett slags bränvin tillverkas, som utgör nationaldrycken. Ek- och bokskogarna underlätta uppfödandet af talrika svinhjordar. Mineraltillgångarna (svafvel, koppar, jern och stenkol) äro få. Industrien är föga utvecklad. Handeln består hufvudsakligen i mellanhandel med spanmål och öfriga naturaprodukter från de östra spanmålsproducerande landen samt vin- och trävaruhandel. De vigtigaste handelsplatserna äro Fiume, Zengg och Porto-Ré vid kusten, Agram, Sissek, Esseg och Karlstadt. Agram står i jernvägsförbindelse med Wien--Triestebanan, Ungern, Bosnien och Fiume. De större floderna äro segelbara. -- Innevånarnas antal uppgick 1880 till 1,904,902 personer. Omkr. 70 proc. tala kroatiska, 20 proc. ren serbiska och återstoden tyska (85,600), ungerska (45,000), slovakiska (24,000), slovenska (20,000), italienska och rutenska. Kroaterna äro romerska katoliker (8,000 af dem, uniater, följa grekisk ritus, men erkänna påfvens supremati) och använda det latinska alfabetet för sitt språk, som endast föga skiljer sig från det serbiska (det kallas ock af somliga serbo-kroatiska). Serberna bekänna sig till grekisk-katolska läran, men utgöra en autonom kyrka under en egen patriark. De begagna det cyrilliska alfabetet. Med afseende på religion tillhörde 1880 71,6 proc. den rom.-katolska kyrkan, 26,2 proc. den grekiska kyrkan, 1,3 proc. voro protestanter och 0,7 proc. mosaiska trosbekännare. Kroaterna äro mycket varma katoliker och mer ortodoxa än t. o. m. spaniorer och portugiser. Någon skymt till fritänkeri finnes icke bland dem; men denna allmänna fromhet yttrar sig ej i K. i sådana öfverdrifna former som i många andra land af samma odlingsgrad. Derjämte är den religiösa fördragsamheten stor. Den förnämsta undervisningsanstalten i landet är det 1874 öppnade universitetet i Agram (omfattande teologisk, juridisk och filosofisk fakultet) med ett utmärkt naturhistoriskt museum. Andra lärda samfund äro en sydslavisk vitterhets- och vetenskapsakademi (sedan 1866) samt ett arkeologiskt samfund. Dessutom märkas en med statsanslag försedd nationalteater i Agram (med både lyrisk och dramatisk scen) samt föreningar för spridande af literatur på nationalspråket. Den periodiska pressen, såväl af politisk som skönliterär art, har under sista tiden utvecklats betydligt, och K. går sedan ett halft sekel tillbaka i spetsen för den literära rörelsen bland sydslaverna. Det serbo-kroatiska språket har ett större område, än man vanligen föreställer sig, ty det omfattar utom K. och Slavonien äfven Dalmatien, Bosnien, Herzegovina samt -- ehuru det der skrifves med cyrilliskt alfabet -- Serbien och Montenegro. Prestseminarier finnas i Agram, Diakovár och Zengg (katolska) samt i Karlovicz, Pakrac och Plaski (grekiska). Folkundervisningen är ännu mycket försummad, så att omkr. 6/7 af den vuxna befolkningen kunna hvarken läsa eller skrifva. -- Kronlandet styres af en regering, i spetsen för hvilken står en af Ungerns konung (kejsaren af Österrike) på förslag af den ungerske ministerpresidenten utnämnd banus. Regeringen är delad i tre sektioner: en för inre angelägenheter, en för kultus och undervisningsväsendet och en för rättsväsendet. I dessa angelägenheter har den kroatiska landtdagen lagstiftningsmyndighet. Landtdagen består af ärkebiskoparna i Agram och Karlovicz, biskoparna, domprosten [i] Agram, magnaterna m. fl. samt 112 deputerade, hvilka väljas i lika många valkretsar för tre år genom dels direkta, dels indirekta val. Landtdagen räknar tillsammans 158 medlemmar. Den sammanträder årligen i Agram. Till ungerska riksdagen sänder landtdagen af sina ledamöter 43 representanter (40 till underhuset och 3 till öfverhuset). Vid riksdagsförhandlingarna hafva de deputerade rätt att begagna det kroatiska språket. Till den ungerska riksdelegationen sänder underhuset 11, öfverhuset 1 medlem för K. I den ungerska ministèren sitter en särskild minister för K. -- Rättskipningen utöfvas i andra instans af k. banaltafeln och i högsta instansen af k. septemviraltafeln, båda i Agram. -- I administrativt hänseende är kronlandet deladt i 8 komitat: Fiume, Agram, Varasd, Krijevac (hvilka bilda det forna Kroatien), Belovár, Pozsega, Verovitic och Syrmien l. Szerim (Slavonien), samt 6 distrikt: Gospich (Lika-otocsáni), Ogulin, Banal (Báni), Uj-Gradiskai, Brod (Bródi) och Peterwardein (Péterváradi), hvilka bilda den forna Militärgränsen. Hufvudstad: Agram.
Historia. K. jämte kroatiska militargränsen och nordvestra delen af Bosnien (turkiska Kroatien) beboddes i äldsta tid af pannonierna, hvilka 35 f. Kr. underkufvades af romarna. Omkr. 640 eröfrades landet af kroaterna, efter hvilka det bär sitt nuvarande namn. Kroaterna underkastade sig 864 den bysantinske kejsaren, men bildade sedan ett oberoende rike, ehuru de till slutet af 11:te årh. erkände den bysantinske kejsaren som öfverherre. Från 994 kallade sig K:s herskare konungar af Kroatien och från 1050 äfven konungar af Dalmatien, hvilket kroaterna ej långt förut intagit. Bland K:s nationella konungar nämnas Drzislav, Kresimir och Zvonimir, hvilken mottog konungatitel af Gregorius VII. Sedan början af 1100-talet var K. förenadt i personalunion med Ungern. En
Källa: Project Runeberg ·