Nya Stockholm

eller för sjukvården behöfliga medel. Lasarettet erhöll nämligen för trettiosex år sedan en gåfva af expeditionssekreteraren H. F. Sederholm af 54,000 rdr rmt för det i fråga varande ändamålet, och dessa medel ha genom direktionens kloka förvaltning nu stigit till nära den omförmälda summan. Återstoden fylles af 15,000 kr. som gifvits af framlidne dr. Regnell.

Det nya serafimerlasarettet kommer således att resa sig på den af lasarettet redan innehafda tomten. Många betänkligheter ha framstälts mot detta bibehållande af den gamla platsen hvilken gränsar intill den föga friska Klara sjö, men skälen för denna åtgärd tyckas enligt sakkunnigas intyg, vara fullt giltiga. Lasarettet är nämligen icke blott sjukhus i egentlig mening, utan äfven en läroanstalt, där hela landets läkarekår inhemtar den vigtigaste delen af sin praktiska utbildning. Det lemnar äfven tillfälle till råd ocn skötsel för en ständigt tilltagande skara af hjälpbehöfvande som ej därför behöfver intagas å lasarettet.

På grund af dessa omständigheter är det nödvändigt, att lasarettet såsom klinik ligger så nära som möjligt de lärosalar och samlingar som finnas i Karolinska institutet hvilket så att säga vuxit upp omkring lasarettet. Såsom poliklinik, där råd skall sökas i så många sjukdomsfall, är det en ej nog uppskattad fördel att sjukhuset icke ligger alt för aflägset, och det senare gäller äfven för de många svårt sjuka och lemlästade som oupphörligt dit införas. En så centralt belägen plats som lasarettets gamla fins icke, och sjukhus utan klinik har Stockholm i aflägsnare kvarter.

Lasarettstomten utgör 364,826 kv. fot af hvilka byggnaderna skola upptaga omkring 74,000. Platsen är fri och öppen. Tomten består till en del af utfyld mark, men denna kan förbättras genom dikning, och förhållandet varder ock annorlunda, när Klara sjö en gång förhjälpes ur sitt mindre tillfredställande tillstånd.

Å nedra delen af tomten, den utfylda marken, bygges polikliniken, och där skall också den medicinska kliniken läggas. Yttermurarne af gamla lasarettsbyggnaden komma att stå kvar. De flesta sjukrummen i den medicinska afdelningen vetta åt söder, några åt öster och väster. Till hvarje underafdelning hör ett dagrum för patienter som kunna gå uppe, men dessa rum äro belägna åt öster.

Sängantalet på det nya sjukhuset är bestämdt till fyra hundra.

Man kan således hoppas, att detta sjukhus snart kommer att verka i full öfverensstämmelse med nutidens fordringar på en ändamålsenlig sjukvård och kunna ställas vid sidan af det bästa som i detta afseende redan finnes i Stockholm. Serafimer-lasarettet har sedan en lång följd af år, synnerligen sedan Magnus Huss, P. H. Malmsten och C. Santesson började verka där, visat sig vara en