Sida 102
Grufbrytningens ursprung och historia
102
GRUFBRYTNIK GEN.
håll. Om nämligen mineralhaltigt vatten nedsipprade på väggarna af en uppkommen remna och ur denna lösning metalliska och mineraliska ämnen afsatte sig, bildande skikt på skikt, kunde på detta sätt remnan efter hand blifva fyld utifrån inåt. Man kan ock tänka sig en gångfyllning åstadkommen genom sublimering underifrån af dylika ämnen eller genom uppträngande af glödheta smälta massor. Slutligen är det ock mången gång möjligt, att
c d e /
Fig. 44. Lodrät genomskärning af en gång.
dessa olika bildningssätt aflöst hvarandra. Om vi betrakta en tillräckligt stor stuff, tagen ur en gång, eller, ändå bättre, skaffa oss en genomskärning efter gångens hela tjocklek, skola vi finna det ofvan stående bekräftadt. I fig. 44, som just framställer en sådan gånggenomskärning, äro de olika utfyllningsämnena utmärkta genom olika skuggning, och man ser der, huru från gångens båda väggar dessa utfyllningsämnen följa hvarandra i samma ordning utifrån inåt* a, a, de först aflagrade skikten, omedelbart på de genom slipning mot hvarandra ofta spegelglatta väggarna, kallas salband och äro vanligen af lerhaltig eller malmartad beskaffenhet. Derefter följa i vexlande ordning skikt af flusspat, zinkblende, kalkspat, tungspat, qvarts, svafvelkis och andra mineral, här och hvar inneslutande malmnästen. Stundom är gångens midt, g, ej alldeles fyld och då ofta beklädd med vackra kristalldruser. Man finner ej sällan block, tillhörande gångens moderklyft, inbäddade
i gångmassan. Dessa hängande block, som lossnat från det öfriga berget och fallit ned i den ännu tomma klyftan, i hvars trängre punkter de blifvit fastkilade, ha äfven sina särskilda salband af samma beskaffenhet som sjelfva gångens.
Utom vanliga gångar, a, fig. 45, finnas äfven så kallade lagergångar, 6, som skilja sig från de förra endast deruti, att de under sin utsträckning
Fig. 45. Gångbildningar.
Källa: Internet Archive ·
