Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 3 (av 7) Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet

Originalsida 307
Originalsida 307
Originalsida 306
Originalsida 307
306–307

Sida 307

Åkerjorden

SANTNGS- OCH SKÖRDEMASKINER.

307

hvari fröna nedföllo. Giovanni Cavallina namnes redan i sextonde århundradet som uppfinnare af en sådan maskin.

Ej långt derefter blefvo såningsmaskiner i England kända och beskrifna. Joseph von Locatelli från Kärnten konstruerade mot slutet af århundradet en såningsplog, kallad sembrador, d. v. s. en plog, som var försedd med en såningslåda, hvari ett hjul, som sattes i rörelse genom plogens gång, utströdde säden genom en öppning, hvars storlek kunde regleras. Till och med i våra dagar ha personer, bland andra von Babo, gjort sig mödan att till smärre jordbrukare sprida såningsplogar af en förbättrad konstruktion.

Den egentlige uppfinnaren af rads aningen med dertill hörande maskiner och hästhackor, och som bragte hela radkulturen i system, var engelsmannen Jethro Tull, hvars radsåningsmaskiner myllade frön till olika djup, så att de kunde användas både till hvete, morötter, bönor m. m. (1710 — 1730). Allt sedan har man sökt förbättra radsåningsmaskinerna och jemte dem äfven begagna bredsåningsmaskiner, de sistnämda företrädesvis på kontinenten. De

Fig. 196. Exstirpator.

Fig. 197. Säcks skarifikator med sju knifvar.

stora fördelar, som radsåningen medförde, såsom besparing af utsäde, såddens jemna uppkomst, lättare skötsel under växandet, bättre lufttillträde och fördelning af ljuset m. m., ledde slutligen till den så kallade dibbelkulturen, som består deruti, att fröna läggas i grupper på vissa afstånd ifrån hvarandra. Hvarje stånd kräfver ett visst utrymme, hvete t. ex.

Källa: Internet Archive ·