Tillbaka Read Runeberg

Uppfinningarnas bok: Del 3 (av 7) Tillgodogörandet af råämnena från jordens inre, från jordens yta och från vattnet

Originalsida 33
Originalsida 33
Originalsida 32
Originalsida 33
32–33

Sida 33

De nyttiga bergarterna och stenbrytaren

33

delar som graniten, kallas bergarten felsitporfyr, hvilken vidare delas i fältspatsporfyr, qvartsporfyr ocli glimmerporfyr, allt efter som det ena eller andra af dessa mineral är det ämne, som företrädesvis finnes utsöndradt i den täta grundmassan och alltså ger bergarten dess porfyrstruktur. Med dioritporfyr förstår man en finkornig eller tät dioritmassa med deruti inneliggande kristaller af hornblende ocli en fältspatsart. Vidare liar man diabasporfyr, trakytporfyr o. s. v.

För sin hårdhet, vackra teckning och egenskap att antaga en glänsande polityr lämpar sig felsitporfyren bäst bland alla stenarter till material för praktfulla och tillika varaktiga konstverk, såsom obelisker, pelare, urnor, vaser, sarkofager, fotställningar, mosaikbord m. m. Att denna felsitporfyrens användbarhet var känd äfven af de gamla, derom vitna många, ännu bevarade egyptiska och romerska mästerverk. Man begagnade förnämligast tre olika felsitporfyrer, nämligen röd eller egyptisk porfyr (porfido rosso antico), utgörande en röd eller brunröd grundmassa med små hvita eller ljusröda fältspatskristaller, svart porfyr (porfido nero antico), hållande en svart grundmassa med hvita fältspatskristaller eller qvartskorn, och brun porfyr (porfido brun o antico), med grönhvita fältspatskristaller i en brun grundmassa. En under namnet mordiglione bekant grå porfyr, med grå bottenmassa och gråa qvartskorn eller fältspatskristaller, kom senare i bruk. De vackra konstsaker, som tillverkats vid Elf dals porfyrverk i Dalarna, visa, att äfven i Sverige förekomma åtskilliga arter felsitporfyr af stor skönhet.

Italienarnas porfido ver de antico är diabasporfyr (fig. 12), som i en grön, mer eller mindre finkornig eller tät grundmassa håller inströdda hvita fältspatskristaller och mörkbruna, mörkgröna eller svarta kristaller af augit. Beslägtade med denna bergart äro gabbro, hvartill hör konstnärernas ver de di Corsica, och hy per i t. För sina sköna färgskiftningar och sin förträffliga polityr begagnas båda till förfärdigande af hvarjehanda konstföremål, såsom bygnadsornament, grafvårdar, bordskifvor, vaser m. m. Yicl Elfdals porfyrverk har sistnämda bergart, en bland de vackraste man känner, fått mycken användning. Afven dioritporfyren, en dels grön- eller svartgrå, dels grön- eller gråhvit grundmassa med hvita kristaller af fältspat och mörkgröna af hornblende eller uralit, antar, slipad och polerad, ett ganska vackert utseende. Han förarbetas på Ural till större och mindre arkitektoniska prydnader.

Uppfinningarnas lok. III {u. 2). «J

Fig. 12. Slipad diabasporfyr.

Källa: Internet Archive ·