Sida 331
Åker och äng
SÄDESODLINGEN.
331
utgör folkets förnämsta föda. Nu mera odlas ris i flera varieteter så väl inom tropikerna som i mera tempererade klimat. Hälften af jordens invånare lefver af ris och förstår att på mångfaldigt sätt tillgodogöra dess kärna, saft och halm.
Från Ostindien spridde sig risodlingen till Kina, Persien och Arabien och blef af morerna införd i Spanien. Då spaniorerna sedermera återtagit sitt land, lärde de att värdera denna nyttiga växt, och södra Europas köpmän bragte honom i handeln. Ar 1522 anlade general Trivulci på sitt gods i hertigdömet Milano en risplantering, och redan 1530 var risodlingen i Lombardiet så spridd, att den stora importen af ris från Damiette i Egypten och från Majorca kunde mycket inskränkas. Regeringarna ansågo dock risodlingen skadlig, emedan hon kräfde vattnets uppdämmande på fälten, och hon blef derför i slutet af 16:e århundradet förbjuden. Snart förändrades dock detta förbud dertill, att kärr- eller sumpris, ty* endast detta var i Europa infördt, ej fick odlas i närheten af mycket bebodda orter. Sedan dess har risodlingen fått en mycket betydlig utbredning i norra Italien.
Risodlingen är ett besvärligt och ohelsosamt arbete, som i Italien till en del ut föres af alpbor, hvilka på vissa tider komma nedvandrande till slätten, oaktadt denna, i följd af det öfver risfälten uppdämda vattnet, är hemsökt af febrar. Under vintern och våren plöjes jorden två till tre gånger, h varefter hon under flera dagar sättes under vatten, innan sådden verkställes. Sedan vattnet aftappats, jemnas jorden med jernskoflar och tilltrampas samt besås några dagar derefter med ris, som förut i 8 till 14 dagar stöpts i vatten. Som fröet behöfver mycket vatten för sin utveckling, sättes åkern åter 4 till 6 dagar under vatten, hvilket dock måste hållas rinnande, till dess man efter en
tid aftappar det, så att fältet får ligga tort under 5 till 6 dagar, då plantorna och deras rötter kraftigt utbilda sig. Från de trådlika rötterna uppskjuter en enkel stjelk, l1 2 — 3 fot hög, försedd med långa refflade bladskidor, som nästan täcka stjelken. De tunna, långspetsade bladen uppnå en längd af 10 tum och derutöfver och böja sig i mjuka bågformer nedåt, hvaremot vippan med sina drufformiga grenar till en början står upprätt och först böjer sig, då fröna i sina båtformiga skal med spetsiga borst börja växa. I slutet af juni eller början af juli uppdämmes vattnet å nyo på fälten, för att ogräset skall förstöras, och aftappas efter en tids förlopp. Slutligen och för tredje gången sättes åkern under vatten, hvilket nu far qvarstå till slutet af augusti. Yid denna tid sker bildningen af ax eller vippor, och då dertill mindre vatten behöfves, aftappas det efter 4 — 5 dagar för att låta den sista
Fig. 211. Ris.
Källa: Internet Archive ·
