Sida 266
Ädelstenarna
266
ÄDELSTENARNA.
-af olika storlek. Diamantstoftet, det enda dugliga polerämnet, erhölls fordom till det mesta af affallet vid diamanternas klyfning och slipning, men nu mera användes ej obetydligt af den förut omnämda svarta diamantsort, som kallas karbonat. Det utomordentligt fina pulvret utrifves med litet mandelolja ö*ch påstrykes med en fin pensel. De ytterst små fasetter, som ej kunna åstadkommas under slipningen, anbringas i sammanhang med poleringen. Gaffeln är så inrättad, att metallhylsan, hvari diamanten är infattad, i honom kan föras fram och åter och äfven fastsättas i en lutande ställning, allt eftersom kristallytornas olika läge fordrar.
De slipade ädelstenarnas vanligaste former likna hvarandra deruti, att de alla äro vidast utefter den begränsningsrand, kallad gördel, rundist, rondell e, dit stenens infattning sträcker sig. Allt, som ligger of vanför denna
rand, kallas öf ver delen, kronan eller paviljongen, och allt, som ligger nedanför henne samt följaktligen skyles af infattningen, underdelen, la culasse.
Man skiljer efter
olika slipningssätt mel-
m~h lan briljant er, rosen-
iff stenar och taffelste-
n a r.
B r i 1 j a n t f o r m e n lämpar sig bäst för sådana stensorter, hvilka, såsom diamanten, af naturen ha en oktaedrisk gestalt, emedan vid hans anbringande ej så mycket af •den råa stenen behöfver bortklyfvas. Denna form ger derjemte hos genomskinliga stenar den vackraste ljuseffekten. Ofverdelen består af en med rundisten parallel yta samt för öfrigt antingen en tredubbel rad fasetter (fig. 154), hvaribland 16 trianglar och 8 fyrsidiga ytor, eller ock en dubbel rad (fig. 155), innehållande endast trianglar. I förra fallet tages ofverdelen hälften så hög som underdelen, och den öfversta med rundisten parallela ytan får en diameterlängd, som är % af rundistens, medan den understa ytans diameter blir 5 gånger mindre än rundistdiametern. Större stenar förses med ännu större antal fasetter, livarvid talet åtta alltid spelar en vigtig rol. Kardinal Mazarin skall ha varit den, som först föreslagit detta slipningssätt.
Rosenstens- eller rosettformen (fig. 156), hvars uppkomst skall datera sig från 1520, höjer sig pyramidlikt från den vida, stundom elliptiskt for-
152. Fiff.
Diamantens fästande i sliphylsan. 153. Slipskifva ocli gaffel.
Källa: Internet Archive ·
